I flera år har 13-åriga Majas föräldrar flaggat för förändringen för Maja när hon börjar högstadiet.

- I skolan i Långasjö fungerade det hyfsat med ett äldre bärbart system och en assistent som tolkade eftersom det var en liten klass med nio elever, säger Tove Johansson.

- Dessutom kände ju alla Maja och var vana vid hennes hörselskada.

Ärftlig hörselskada

Maja föddes med en ärftlig hörselskada och fick sin första hörapparat när hon bara var tio månader. Lillasyster Hanna - som är 10 år - föddes döv och har ett så kallat cochleimplantat inopererat.

- Det är genetiskt betingat, min mormor och morfar var döva och min storasyster är hörselskadad, berättar mamma Tove.

Med två hörselskadade barn har Tove och Kent fått kämpa för sina och sina barns rättigheter.

- Bara att få barn med funktionshinder är en stor kris i sig, menar Kent Johansson.

- Och ut över det ska man behöva stånga sig blodig mot myndigheterna. Det är tufft.

Stor klass

Redan för två år sedan började föräldrarna att ta upp frågan om bättre hjälpmedel för Maja när hon skulle börja i årskurs sju på Bjurbäckskolan.

- Där finns bara två salar med hörslingor vilket skulle göra att Maja inte skulle kunna fungera i alla ämnen, säger Tove och Kent.

- Dessutom är klassen stor, 24 elever, bara fyra av dem kände Maja sedan tidigare. Övriga tjugo hade hon aldrig träffat.

Pengarna var frysta

Det föräldrarna ville var att landstinget skulle köpa in ett nytt skolsystem med en lärarmikrofon och åtta elevmikrofoner som fungerar digitalt och utan sladdar.

När lärarna eller eleverna pratar i mikrofonerna kan Maja - som också har hörapparat höra vad dom säger och inte bara vara hänvisad till sin assistent som hjälper till att tolka när det behövs.

Men systemet som föräldrarna ville köpa in sa landstinget nej till på grund av att "pengarna var frysta".

Stångat sig blodiga

- I två år har vi fått till svar att man tittar på nya tekniska system och att man vill avvakta innan man bestämmer sig för vilket man eventuellt ska köpa in.

När vi i maj tog upp frågan igen fick vi veta att det inte fanns pengar för inköp. Vi fick också rådet att ligga lågt och vänta.

Tove och Kent kände att de återigen stångat sig blodiga.

Tvungna köpa själva

- Vi kände oss tvungna att köpa in systemet själva, vi ville inte att Maja skulle halka efter redan från början i årskurs 7. Hon och vi har inte tid att vänta på beslut och att man "kanske" ska köpa in. Hon har lika stor rättighet att tillgodogöra sig kunskap och vara delaktig precis som alla andra.

Över 100 000 kronor kostade skolsystemet föräldrarna, pengar man fick låna.

- När vi åkte till Halmstad och köpte systemet av ett företag sa dom att det var första gången som de sålt systemet till privatpersoner.

Finns fler barn

Tove och Kent säger att detta inte bara handlar om deras familj, det finns många hörselskadade barn i länet som behöver den här hjälpen för att klara sin skolgång på ett bra sätt.

- Vi hade möjlighet att ta ett lån, men det har inte alla. Det kan inte vara så att funktionshindrade barn stängs ute på grund av att deras föräldrar inte har råd. I arbetslivet ser det ju ut så att alla funktionshindrade får adekvata hjälpmedel, skolan är också en arbetsplats och det är där eleverna ska lära för livet.

Kan vara delaktig

Tack vare det nya digitala systemet kan Maja vara delaktig i samtliga skolämnen. Och även gymnastiken, i matsalen, i slöjdsalen och inte minst under utflykter med klassen som tidigare varit mycket jobbigt för Maja. Men nu kan både elever och lärare prata med Maja genom mikrofonerna.

- Samtliga personer runt Maja i den nya skolan har varit väldigt måna om att det ska fungera för Maja och det känns väldigt bra, säger föräldrarna.