När man kommer till stallet i Förlösa möter Geisli, en svart hingst med en lugg som får en att undra vad han egentligen ser. Johanna berättar att yvig man och pannlugg är attraktivt på en islandshäst. Geisli är en nyfiken herre och han poserar gärna i hagen. Det är honom Johanna tävlar med. Det är också tänkt att han ska bli far till ett och annat föl med stona som finns i stallet.

Olika gångarter

Att tävla med islandshäst kan närmast liknas vid dressyr. Vad som visas upp är de olika gångarter som islandshästen behärskar. Skillnaden mellan Islandshästar och de flesta andra hästar är att den har fyra eller fem gångarter mot de vanliga tre. Förutom skritt, trav och galopp klarar islandshästen också av tölt och ibland också pass. Tölt är en gångart som är väldigt jämn att rida i. Hästen förflyttar benen på samma sätt som i skritt fast mycket fortare. Och det är bara en hov åt gången i luften. Passen innebär att hästen går som kamelerna med en sida i taget.

Det sägs att alla hästar haft alla gångarter men man började avla bort en del ju mer man började rida på hästarna. Islänningarna höll så hårt på sin häst att gångarterna behölls. Det finns några andra raser där alla gångarterna finns kvar.

Det finns lite av nordisk mystik kring islandshästen men egentligen är det kanske mer en icke hästmänniska som gör den kopplingen. Men även en sådan kan charmas av hästarna. Och när nytillskottet i form av ett hingstföl visas upp då behöver man inte vara hästmänniska för att charmas.

Ett hingstföl

Johanna konstaterar glädjestrålande att det blev en skäck precis som hon ville. För icke hästmänniskor meddelas härmed att skäck står för att fölet är tvåfärgat, rött och vitt.

Namnfrågan är inte lättlöst eftersom det finns tradition på det här området och namnet måste så småningom bli godkänt.

- Man döper ofta efter något som hänt den natten den föddes, eller om den ser ut på något speciellt sätt.

Johannas farmor och farfar flydde under andra världskriget från Estland. Själv är hon född i Göteborg men kom så småningom att bo mitt inne i Småland eftersom hennes far köpte ett bageri där. Lagom till gymnasiet kom familjen till Bollebygd. För tre och ett halvt år sedan kom hon till Kalmartrakten. Hon var sex år när hon började med hästar.

Började sitta på en häst

- Jag hade en bästa kompis vars storasyster hade häst när vi var tre-fyra och den hästen satt vi på så ofta vi kunde. Sedan började jag på ridskola när jag var sex år.

Islandshästarna kom hon in på när familjen kom till Bollebygd. Johanna var ute i omgivningen för att leta hästar och hennes lillasyster var på dagridläger där de hade just Islandshästar. Hon blev tillfrågad om hon ville hjälpa till.

- Har man bytt över byter man inte tillbaks, konstaterar hon.

Snälla och pålitliga

- Det jag tycker är allra viktigast är psyket. De är snälla, stabila och pålitliga. Man kan använda den till väldigt mycket. Alla kan rida på dem.

Intresset för Islandshästar har vuxit på senare år. Johanna berättar att på 70-talet skrattade man åt dem som red på dem. Hon konstaterar att nu blir det bara fler och fler som rider.

- Det är mycket häst i litet format. Det är inga tråkiga hästar bara för att de är coola att hantera. Det finns väldigt mycket power i dom. Det jag tyckte var så roligt när jag bytte över var att jag kände att jag kom inte längre på storhästarna. Det fanns så himla mycket nytt att göra.

13 Islandshästar

13 hästar finns på Kalmar Islandshäst Center. Tre är inhyrda för att få stallplats så det blir tio Johanna rår över.

Islandshästar passar bra för både gamla och unga. Johanna berättar att hon har haft nybörjare i 60-årsåldern. Islandshästarna är starkare än ponnyhästar men det är inte enda skälet till att det blir en häst för alla åldrar. En lite annorlunda ridstil med andra sadlar och längre stigläder gör sitt till.

Det nyfödda fölet har hon tänkt behålla. Annars är det här med uppfödning så pass nytt att hon ännu inte har någon klar strategi över i vilken utsträckning hon ska sälja fölen som blir när hon betäcker sina ston. Antingen kan hon sälja dem som föl eller också när de är inridna. Eftersom Islandshästar blir äldre än vanliga hästar påbörjas inridningen senare, först när hästarna är fyra-fem år. En islandshäst blir lätt 30 år om inget händer. Det finns hästar som har blivit över 40 år.

Johanna har inte importerat några hästar från Island även om det står en häst på Island just nu som hon gärna vill ha. Fast ungefär hälften av hästarna kommer ändå från Island.

Johanna konstaterar att Kalmar ligger i den ände av landet där det är glesast med tävlingar så hittills har det blivit tre i år. Det blir en bra bit att åka för att kunna tävla. Men bor man i Göteborgs- eller Stockholmsområdet är det inga problem att tävla varje helg under säsongen som är från mars till oktober.

Johanna tycker att det är bra att hon har hästarna på ett ställe och bor på ett annat eftersom då kommer hon bort från hästarna emellanåt. Hon gillar att vara ute och eftersom sambon ägnar sig åt sportfiske är det skönt att följa med och sitter på stranden och läser en god bok. På sista tiden har det blivit mycket faktalitteratur.

Ronald Rosengren

FAKTA/Islandshästar

* Det finns olika grenar att tävla i med en islandshäst.

* Fyrgång eller femgång innebär att man visar upp de fyra eller fem gångarter som hästen behärskar.

* Tölt eller pass innebär att man tävlar just i dessa gångarter.

* Tävlingar finns också på internationell nivå även om det inte är lika många länder där det finns Islandshästar även om den sprider sig över världen.

* Det förekommer också hopptävlingar för ungdomar.

* Det är också möjligt att tävla i ponnyklasserna eftersom det där går efter mankhöjd.

* Det finns cirka 24 000 Islandshästar i Sverige. Det kommer till ungefär 1 500 hästar i form av föl och importer varje år.

* 1980 fanns det 500 Islandshästar i Sverige.

* Svenska Islandshästförbundet är det förbund som samlar de olika föreningarna Internetadressen är: www.icelandichorse.se