Det säger ”Erik”, en man Östran varit i kontakt med angående assistansbranschen, en bransch där det under senare tid kommit allt fler misstankar om fiffel. Det stora felet Erik ser med branschen är att det är så lätt för företag och anställda att komma överens om konstruktioner när anhöriga jobbar.
Ingen budget behöver göras och inga tidrapporter behöver redovisas. Det räcker med att brukaren, eller dennes gode man, efter månadens slut intygar att de assistanstimmar den handikappade får betalt för är utförda.
– De brukare som söker sig till assistansbolag kanske upplever att det är alltför styrt på kommunerna. En annan orsak är att kommuner in i det längsta undviker att anställa anhöriga, men det har privata assistansbolag inga skrupler kring. Hela släkten kan anställs kring ett barn eller en man eller kvinna med handikapp. Men det ger en mycket underlig situation.
– Att man tillåter att anhöriga jobbar tycker jag är det stora felet i den här reformen, det skulle inte man inte få.

Delar upp timmarna

Familjemedlemmarna delar på jobbet, säger mannen. Så ser det i varje fall ut på pappret. I praktiken är det en nära anhörig som är med brukaren, men eftersom det handlar om mer än heltid får även andra betalt. Erik tar ett exempel på en familj som har en dotter som måste ha assistans.
– En i familjen kan ta hand om barnet, men det står fyra på pappret. De träffas en gång i månaden och delar upp timmarna, så att tidrapporterna ska kunna godkännas.
Över jul kanske mamma, pappa och farmor officiellt är anställda och jobbar åtta timmar i taget.
Man har alltså betalt för att fira jul eller nyår, bra betalt. Mamman skriver upp för åtta till fyra, pappan från fyra till 22, sedan jobbar farmor 22 till 08.
Assistansbolagen tjänar bättre ju mer pengar som är i rullning. Men kan man hålla ner skatt och sociala avgifter blir det ännu mer över till dem.

Anställer farmor

– Jag känner till många bolag i Kalmar genom åren.
Inget av dem har varit annorlunda än de andra. Assistansbolagen försöker få ut så stor ersättning som möjligt. Anställer familjen farmor som är pensionär så blir det lägre sociala avgifter.
– Farmor betalar sedan pengarna vidare till andra i familjen, efter att skatten är dragen. Kanske får hon en förmån som fri mobiltelefon, som tack för hjälpen att hon ställer upp.
Vid utlandsresor kör man samma princip, säger Erik. När man åker till Kanarieöarna sänks lönerna i samförstånd med de anhöriga. Istället får de anhöriga skattefria traktamenten, och assistansföretagen krävs inte på lika mycket skatt, det blir mer pengar kvar på kontot för administration.

Öka antal timmar

Ett assistansbolag börjar i regel titta på om den som tagit kontakt inte kan söka mer timmar. Sedan undersöker man om fler timmar kan beviljas.
– Det kan vara någon som aldrig varit intresserad att gå på bio hela sitt liv, som man söker assistans för att kunna gå på bio två dagar i veckan, fast de kanske aldrig kommer att utnyttjas.
De privata assistansbolagen är slipade och ser till att ha nära samarbete med handikapporganisationer, och har bra kontakt med jurister, menar mannen. De kan driva frågor för det kostar dem inget, staten står för utgifterna i och med den garanterade rättshjälpen.
– Kommunen har en annan syn, de lämnar bara över frågan om antal timmar till Försäkringskassan som får göra en bedömning. Kommunen driver inte frågan medan de privata företagen pressar på, på ett helt annat sätt. De tjänar ju själva mer pengar desto fler timmar som beviljas.

Bytte tegeltak

– Innan man får beslut om att ha fått mer timmar kan det ta flera månader. När beslutet kommer betalas pengarna för fler timmar ut retroaktivt. Då kan man komma överens om att inte betala pengarna i lön, utan istället investera i annat. Det kan man till exempel göra med den anhörige, som ofta är god man också.
– Jag var med på ett ställe där vi assistenter fick byta tegeltak. En annan gång fick en pappa en stor bänksåg, som assistansbolaget åkte och köpte.
Naturligtvis ser assistansbolaget även här till att inte bli lottlöst, utan tar resten av pengarna i administrativ avgift.

Ifrågasätter bistånd

Erik ifrågasätter också bedömningen av bistånd. En del kan har svårt att få timmar, medan andra får så mycket att de inte vet vad de ska göra av dem.
– Jag skulle hjälpa en kille i en mindre stad i länet, som blivit beviljad åtta timmar om dagen. Men han ville inte veta av mig. Jag gick och handlade åt honom, sedan gick jag hem. Han klarade sig själv men jag fick betalt mina timmar jag skulle varit där. Många klarar faktiskt att göra ärenden, assistenten följer bara med.
– En annan person, som var rullstolsburen, hade fått ett enklare arbete att sköta, men hade samtidigt beviljats timmar. Medan han var på sitt jobb så var assistenten i hans hem och städade.
Assistenter som kommer utifrån används som pigor eller hembiträden, menar mannen.
De anhöriga tar hand om brukaren medan assistenter utanför familjen får ofta göra saker som att städa, klippa gräset, måla fasaden på huset.
Det är vanligt att assistenten är kvar hemma och jobbar medan någon anhörig och barnet åker iväg.

Skulle inte tillåtas

Man skulle inte tillåta anhöriga jobba, menar mannen. Varken mamma, farmor, farfar, pappa, bror, syster eller någon annan.
– Dessutom skulle assistans- bolagen tvingas fakturera den faktiska kostnaden istället som idag när man får betalt efter en schablon som jag tror är drygt 250 kronor i timmen. Låt åt säga att en brukare beviljas 1 000 timmar assistans i månaden.
Det är mer än en assistent dygnet runt. Rätt mycket men enkelt att räkna.

Pressa lönerna

– Då får assistansbolaget 250 000 kronor i månaden. Av det kanske de tar ut en administration på 25 kronor i timmen, vilket ger 25 000 i månaden. Men det är vanligt att assistansbolagen vill pressa lönerna, för att få ut mer.
– De säger så här till de anhöriga: "Ni får bara 70 kronor i timmen. Det är inte så mycket pengar, men ni behöver inte betala så mycket i skatt. Men vi som bolag behöver inte heller betala så mycket i skatt och sociala avgifter. Därför kan vi erbjuda er en rejäl handkassa, för era utlägg. Och mobiltelefoner. Och en leasingbil." Leasingbil är väldigt vanligt, det är bara att titta på vad de som har assistans kör.

Byter kalsonger...

Med tiden blir det sedan en sorts inflation, när brukaren eller dennes anhöriga förstått att man bland assistansbolagen konkurrerar med att erbjuda brukaren så smarta lösningar som möjligt.
– När brukarna lärt sig systemet byter de assistansbolag som en annan byter kalsonger. Man söker hela tiden de bästa markerna, alltså bolagen med bäst erbjudanden. Samma sak med assistansbolagen, de vill ha så många brukare som möjligt och bjuder över varandra.

Hittar kryphål

– Assistansbolagen kommer alltid att hitta kryphål som de anhöriga går med på at utnyttja. Så kommer det vara så länge man tillåter anhöriga att jobba. De som får betala är skattebetalarna. Nej, det borde finnas en minimilön för den som arbetar med assistans.

Bra med kontroll

Mannen välkomnar den kontroll som nu görs, men säger också att det skulle kunna skapas regler för att minska att märkliga konstruktioner:
– Varje enskild brukare som får pengar beviljade måste via det assistansbolag hon eller han anlitar göra upp en budget och visa på konkreta kostnader.
– Man ska kunna kontrollera bokföring och tidrapporter. Jämföra tidrapporterna med var de anställda tjänar. Ser man att 80 procent av de beviljade pengarna har gått till löner har man ett seriöst bolag. Har endast 20 procent gått till löner, som jag vet flera exempel på, så har du ett oseriöst bolag.

Oddbjörn Andersson

FAKTA/Assistans enligt LSS och LASS