Hyttan släcks den 31 augusti, efter det blir det bara glasmåleriet kvar i Åfors.

På onsdagseftermiddagen kom beskedet som alla väntat på sedan de anställda strax före jul fick beskedet om varslet.

En efter en fick de anställda gå in för att träffa representanterna för Orrefors Kosta-Bodas ledning, Stefan Brandstedt och Peter Johansson. Många av som som fick beskedet att de blir utan jobb gick hem direkt.

På plats fanns också en krisgrupp med fackrepresentanter och sjuksköterskor.

– Det fanns hela spektrat av reaktioner, säger Anders Andersson.

En del blev oerhört ledsna, en del blev förbannade och en del var bara uppgivna.

Sparkas efter 40 år

Bland de tjugo som förlorar jobben finns de som varit anställda från fem år och upp till 40 år.

– Det blir ingen normaluppsägning, det går inte att följa turordningen.

– Det är inte bara att sätta sig och kludda på glas, glasmåleriet är en yrkesprofession.

Den svarta onsdagen förbyttes under gårdagen till den svarta torsdagen.

Oerhört tung dag

– Det har varit en oerhört tung torsdag också, vi har saknat våra arbetskamrater som inte kom idag och många har varit mycket ledsna, säger Anders Andersson.

Sedan i december har Metall suttit i förhandlingar med företagsledningen.

Kristallkula

– I förhandlingarna har vi fört fram konkreta förslag att Åfors ska vara kvar som hel fabrik, men i en mindre skala.

– Men företagsledningen ville inte och vi kom inte längre i förhandlingarna.

Vad som händer framöver vet Anders Andersson inte.

– Då skulle man behövas skåda i en kristallkula och någon sådan har vi inte tillverkat ännu...

– Nu blir det nya förhandlingar och vi hoppas att företagsledningen då kommer att presentera sina planer för framtiden och redogöra för i vilken riktning man kommer att arbeta framöver, säger Anders Andersson.

Anders Andersson själv blir kvar som blåsare i Åfors augusti ut för att sedan jobba i Kosta.

– Jag är bedövad trots att jag inte är glasarbetare. Men jag är ett glasarbetarbarn.

Det säger Jensy Elung som tillsammans med Gitte Lind startade startade Åforsgruppen.

– Jag är imponerad av fackordföranden Anders Andersson som gjorde sitt yttersta för att rädda hyttan kvar, säger hon.

– Men tyvärr är det så att lägger man människor i den ena vågskålen och pengar i den andra, så vinner vågskålen med pengar.

– Torsten Jansson är ingen brukspatron. Visserligen var det på gott och på ont på den tiden. Men patronerna hade en koppling till bygden och brydde sig om sitt samhälle, den kopplingen finns inte längre, nu är det bara kommersiella intressen som styr.

Men Åforsgruppen ger inte upp. På måndagkväll blir det ett nytt möte i Åfors Folkets hus.

– Så länge ugnarna inte är släckta så brinner hoppet.

Vänsterpartisten Nicke Grozdanovski vägrar att kasta in handduken.

Nicke Grozdanovski är uppväxt i Åfors. Hans föräldrar jobbade på glasbruket.

– Åfors får nu en respit på sju månader, säger han.

Jag är känner verkligen för de som får gå, det är så tragiskt, men jag tror inte loppet är kört. Åforsgruppen har lagt ner och lägger ner ett oerhört arbete för att rädda glasbruket.

– Nu gäller det att ta tillvara på respiten och hitta alternativa lösningar. Glasbruken är Emmabodas identitet. Åfors får inte bli det sista glasbruket som slocknar i vår kommun. Som Johansfors och Boda gjorde.

– Den dagen hyttan släcks är det svårt att tända den igen. Det ser mörkt ut idag, men jag vill ändå försöka se ljust på framtiden.