Hur mycket livet som tonåring kostar i dag jämfört med tidigare generationer finns det inga siffror över. Men det räcker att tänka tillbaka 20 år och man inser snart att skillnaden är stor.
Tonåringen som levde 1989 hade ingen egen mobiltelefon, ingen dator och för det mesta heller ingen moped. I dag är det till och med självklart för tolvåringar att ha en egen mobil.
Modekläder fanns det givetvis då som nu, men utbudet var inte lika stort och reklamen inte så påträngande. Tiden kring jul är det extra påtagligt.
Ändå har de ungas egen konsumtion faktiskt inte ökat lika mycket som den totala konsumtionen har gjort, det visar flera undersökningar. I varje fall har fickpengarna inte ökat lika mycket som de vuxnas ekonomiska utrymme. Det kan bero på att föräldrarna medvetet håller igen.
– De är ofta oroliga för att barnen ska bli bortskämda. Samtidigt vill de inte att de ska hamna utanför för att de inte har samma prylar som kompisarna. Det är en svår balansgång, säger Erika Lundby, doktorand vid Växjö universitet.

Grupptillhörighet

Hon förklarar att barn och ungdomar, precis som vuxna, ofta behöver saker för att få vara med i en viss gemenskap. På samma sätt kan föräldrarnas sätt att klä och utrusta sina barn signalera en grupptillhörighet för familjen. Men då ska man inte glömma bort att alla tekniska prylar som ungdomarna omger sig med har en funktion också. De har stor betydelse för det sociala umgänget och är inte bara grejor att visa upp.
– Utan mobil går det inte att messa kompisarna om vad man ska göra på kvällen. Den ökade ekonomiska klyftan kan göra det extra kännbart att inte kunna köpa det som kompisarna har, till exempel en ny mobil, eftersom man jämför sig med vad som betraktas som normal standard bland jämnåriga, säger Erika Lundby.

Komma överens

Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, som undersökt tonåringarnas ekonomi, säger att det är viktigt att prata om vilka ekonomiska villkor familjen har.
– Det gäller att förklara hur familjens situation ser ut och på så vis
motivera varför man inte kan lägga pengar på vissa saker, säger hon.
Ett tips är att komma överens om vad tonåringens egna pengar ska räcka till. Studiebidraget kan vara en grund till kläder och mobil men föräldrarna får skjuta till om de ska handla till exempel en vinterjacka.
– Och om jeansen kostar 300 kronor räcker studiebidraget, kostar de däremot 1 300 kronor får tonåringen
spara.
Underskatta framför allt inte barnens ekonomiska tänkande. De är mycket mer reflekterande och vet mycket mer om familjens ekonomi än man kan tro, det visar Erika Lundbys forskning.
– Barn tar ofta hänsyn till sina föräldrar och vill sällan tjata om att få
saker när det är ont om pengar hemma, säger hon.

FAKTA/Det här sparar tonåringarna till i dag

13-14-åringar

Flickor:
1. Kläder och skor
2. Dator/spel
3. Resor
Pojkar:
1. Dator/spel
2. Cykel/moped
3. Kläder och skor

15-17-åringar

Flickor:
1. Körkort
2. Resor
3. Bostad/lägenhet
Pojkar:
1. Dator/spel
2. Körkort
3. Bil

Källa: Nordea

FAKTA/Det här sparade tonåringarna till 1989

13-14-åringar

Flickor:
1. Resor
2. Framtiden
3. Stereo
Pojkar:
1. Bil/moped/mc
2. Stereo
3. Resor

15-17-åringar

Flickor:
1. Resor
2. Körkort
3. Framtid
Pojkar:
1. Resor
2. Bil/moped/mc
3. Körkort och stereo

Källa: Inst för Privatekonomi, Swedbank

FAKTA/Tunnare plånbok

Tonåringarnas egen ekonomi har försämrats de senaste två åren. Månadspengen har stått still och det har blivit svårare att få extrajobb. Föräldrarnas vilja att ge extra pengar utöver månadspengen har också minskat.
En tonåring har idag i genomsnitt 750 kronor per månad att röra sig med jämfört med 890 kronor för två år sedan.

Källa: Nordea