annonsutrymme
annonsutrymme
Emelie "Bohemica" Sandahl bloggar om både sitt garderobsinnehåll och färgglada hem. Foto: Privat
UNG
Publicerad 091113 04:07. Uppdaterad 091113 09:19.
För fyra år sedan började Emelie Sandahl, snart 20, att blogga under namnet Bohemica. Under åren har det gått från att vara en blogg späckad med blommiga outfits och rosiga rosetter, till att idag blanda hallonsöta hårspännen med fina tyger och smarriga fikabilder.
|
| Emelies blogg (extern länk) |
Det är en fjärilsprydd sida man möts av när man klickar sig in på Emelie Sandahls blogg Bohemica. Bilderna inspirerar till att uppgradera studentrummet till något på Simon och Thomas nivå, de två superinredarna på TV3. Klänningar blandas med pyssel, utflykter och foton av blommiga durkslag.
Bloggarna, som för några år sedan blev ett nytt sätt att visa upp sig själv eller sina intressen på, lockade många. Även Emelie Sandahl, ursprungligen från Täby utanför Stockholm skapade sig ett virtuellt krypin.
– Jag började blogga för fyra år sedan, mest för att testa och se hur det var. När jag började var min blogg en modeblogg. Jag fick fler och fler läsare och som mest hade jag 1 500 om dagen, säger Emelie.
Nu är det inte bara bloggen som fajtas om Emelies tid, hon läser sedan i augusti produktdesign på designhögskolan i Nybro. Med mindre tid har konsekvensen blivit ett sjunkande läsarantal, till en trogen publik på omkring 500 personer. Under åren har hennes blogg blandats upp med hennes övriga intressen och hon anser inte längre att det är en renodlad modeblogg.
– Nu är det mer än blandning av lite mode, inredning och design. Men mina kompisar kallar den oftast för modeblogg i alla fall.
Den typiska modebloggen beskriver Emelie som texter om vad som är trendigt, och de flesta som bloggar inom genren skriver om samma sak. Hon tror att yngre tjejer är den vanligaste gruppen bakom modebloggarna. Men det är de som sticker ut från trendfixeringen som blir favoriter i Emelies egen dator. Elsa Billgrens blogg på Elle och Sandra Beijers blogg Niotillfem, är de två bloggar som hon följer varje dag.
– Jag läste Sandras blogg innan hon blev poppis, det var på den tiden när vi båda hade lika många läsare, men det var ju ett tag sedan! Vi hittade varandra och gillade vad den andra skrev. Hon skriver personligt, har en egen stil och lever ett väldigt spännande liv som är kul att följa. Elsas blogg gillar jag för att den, precis som Sandras, är annorlunda. Det är kul att läsa om vad de gör, man får ett fönster in i deras liv, berättar Emelie.
Men allt faller henne inte i smaken.
– Det är inte kul med mobilbilder eller för långa texter, det orkar jag inte läsa. Ibland kan jag spara en blogg i favoriterna bara för att den har en fin layout, helt enkelt är fin att titta på. Hittar jag en blogg snabbt och den är fin så stannar jag ofta och läser, men är den ful börjar jag inte läsa trots att det kan vara jättebra skriven text.
Många bloggare har problem med elaka kommentarer men Emelie är istället mycket nöjd med den feedback hon får från läsarna.
– Det som är roligt med bloggen är den snabba responsen man får. Vi har till exempel byggt stolar i skolan och när jag skrev och publicerade en bild i bloggen så fick jag ganska snabbt en kommentar om att pallen vi gjort var fin, det tycker jag är jätteroligt, säger Emelie.
Och visst låter det inte så tokigt att få en dos med komplimanger och positiva små meddelanden från läsare. Varje dag! Emelie berättar också om det bästa med att blogga och nyttan man kan ha av att dokumentera sina dagar i bild och text.
– Det är roligt att skriva och fota, det är ett väldigt bra tidsfördriv! Jag tittade i arkivet för några dagar sedan och det är kul att läsa om hur jag var när jag var 16 år, det blir lite kom-ihåg, säger hon.
Tove Karlsson från Blomstermåla har tränat friidrott i Kalmar sedan hon var nio år.
Det var längesedan som Bert Karlsson lekte talangscout. Efter att ha upptäckt artister som Carola och Lena PH står talangerna på rad för att få uppträda för honom.
- Det gäller att sålla rätt, säger Bert Karlsson om sitt stora nätverk.
I mina yngre tonår spelade jag mycket innebandy i Uppsala där jag kommer ifrån. Vi var ett av Sveriges bästa lag i vår ålder och lovorden haglade.
Efter julhelgen och årsskiftet vill många komma igång och träna. För vissa handlar det om nyårslöften med tankar på ett bättre liv medan andra ser det som en chans att få börja om på nytt.
Ni ser honom inte längre på köpcentrum eller på torg. Sittandes i röd skrud med bullrande skratt och lyckliga barn i sitt knä. Men han finns. Tomten bor i Söderåkra. Och trots att julen är slut och granen åkt ut betyder inte det att tomten är ledig.
Generellt för vintern är att folk kan delas upp efter om de hatar snön eller älskar och avgudar den. Framförallt här i Södra Sverige tror jag de flesta hör hemma i den senare kategorin. Jag själv tillhör dem som älskar snö men så idag hände något som äventyrade min övertygelse.
Vi möter religion på olika sätt i vår vardag. Vi har klasskamrater från olika religiösa kulturer och farföräldrar som går i kyrkan. UNG har träffat fyra flickor, från Kalmar, som delar med sig av sina erfarenheter och tankar om en religiös tro.
När jag vaknade stod en get i koppel, mitt i rummet. Yrvaken och bakfull hoppade jag in i en pytteliten bil tillsammans med två vänner och tre nepaleser. I bagageluckan satt geten och tittade ut genom den trasiga bakrutan.
Fördomarna mot minoritetsgrupper i Sverige är fortfarande många. När Petra Kahn, 34, berättade för sina nya lärarkollegor att hon var judinna bad de henne att inte nämna det för sina elever.
– Jag kände mig väldigt obekväm. Att jag inte ska få berätta om min identitet är som att acceptera rasism.
Om någon är inne eller inte just nu kan variera, men här kommer en liten guide till vad som har varit inne någon gång i tiden. Läses med en nypa salt och ett uns peppar.
Sex and the city-generationen. Tjejerna som är de nya killarna. Tjejer som är kaxiga, tar för sig.
Mode, klass och stil. Det handlar inte bara om jeans som hänger långt nedanför midjan. Eller t-shirtar så små att de passar en sjuåring, trots att gymnasiekillar har på sig dem. Nej, mode borde vara mer än så. Det tycker Martin Johansson Jedhagen, som har hittat en helt ny konstform i sina tavlor.
Jag tänker på folk på stan, börjar Sofia Flobrant, 22, när hon försöker förklara vad mode är. Och vad är det egentligen? Här berättar Sofia, modebloggare och butikschef för en av Kalmars många klädbutiker, vad hon tycker.
Anna Erlandsson är född 1990 och fyller 20 år en vecka in på år 2010. Hon har alltså levt halva sitt liv på 90-talet och halva på 00-talet. För Anna är 90-talet ett vagt minne eftersom hon endast var 10 år gammal när vi skiftade millennium.
Med mitt guldfiskminne måste jag tänka efter: Jag uppgraderade mig från att spela snake på mobilen till suduko.
Ett decennium är över. Frukta inte ännu en tradig sammanfattning om terrorattacker och naturkatastrofer. Vi koncentrerar oss istället på vad som hände precis framför näsan på oss. Och i våra fickor. Och i våra händer.
Alla har vi väl någon form av dröm inom oss. En dröm vi suktar efter och längtar efter att få uppfylla. Kanske är det kärlek, kanske är det ett drömyrke. Kanske är det något helt annat. Men ändå finns väl våra förhoppningar om att den där drömmen någon dag ska bli till verklighet.
Osignade men med siktet inställt på att sprida sina toner. Ett gemensamt intresse för musik och en livslång vänskap.
Killarna i Indiepopbandet My sunrise låter inte heltidsjobb eller tidsbrist stå i vägen för sina drömmar.
Alla har drömmar och många drömmer, men vi tar hand om dem på olika sätt.
- För unga är det något väldigt bra att vara grym och fet, men för mig är grym att vara elak och förfärlig. Och fet är man när man är fet, säger Margareta Engvall, 86. Trots förvirringen med ord som bytt betydelse tycker hon att det är bra att vårt språk och sätt att prata förändras och utvecklas - även om ungdomarna pratar alldeles för fort.
Lokala annonser från hela landet
|
|
|
|
|
|
|
Sök i webbsidan
annonsutrymme