De små passliga lögnerna

Den lilla ondskan - elakheter i smått - blir samlade under ett dygnm jorden runt större än den stora ondskan, lärde jag mig någon gång. Nej, man kan inte samla. Men jag tror analysen är riktig. Den lilla ondskan blir ansenlig när man ser den i samlat skick. Och den tanken är möjlig att tänka för var och en av oss.

Är det på samma sätt med de små passliga lögnerna? Jag tänker på de politiker som nu försöker skaffa partierna röster genom att säga att det i höst är kyrkoval och i höst avgörs frågan om enkönad vigsel. De förklarar inte att valet alls inte påverkar det kyrkomötesbeslut som fattas i höst av det gamla kyrkomötet. Valet gäller nästa kyrkomötessessi0on - 2010-2013. Konsumentombudsmannen borde gripa in och med hot om vite förklara att detta är falsk marknadsföring.

Jag tänker också på det papper Anders Wejryd satt sitt namn under och hur saken nu redovisas av redaktionen på Kyrkans Hus. Rubriken är "Okej med samkönade äktenskap". Bara den som läser artikeln till slut förstår att röstsiffrorna i Läronämnden var 12-8. Det är inte så övertygande. Om två biskopar till röstat nej, hade det varit oavgjort. Så där jätteokej tycks det alltså inte vara - eller?

Jag kan för den delen gå till Läronämndens yttrande. Det heter: "Läronämnden framhåller att den grundläggande frågeställningen om samkönad samlevnad har behandlats under mycket lång tid. Detta yttrande går tillbaka på en diskussion som förts i Svenska kyrkan under mer än femtio år och som Läronämnden många gånger deltagit i."

Mer än 50 år? Jag har i år varit präst i 38 år. Jag läste teologi i Lund åren dess förinnan. Om inte Läronämnden menar att biskopsmötet genom biskopsbrevet 1951 tog avstånd från att homosexualitet skulle vara kriminaliserad så vet jag inte riktigt vad Läronämnden avser. Men det biskopsbrevet - vill verkligen Läronämnden hålla fram det för behandling av den aktuella frågan? Och vill man låtsas att biskop Bo Giertz (som till betydande delar höll i pennan när brevet skrevs, om jag fattat saken rätt) skulle vara med på den vagn där nu hästen ska spännas?

Vad säger biskopsbrevet Ett brev i en folkets livsfråga? Sexualproblemet är ett av de mest allvarstyngda och svårbemästrade, heter det först. Men också om man vill hålla fram sexuallivets positiva värden äventyras insatsen "om de av Skaparen givna normerna icke beaktas och sexuallivet betraktas främst ut ifrån den enskildes njutningskrav och lyckobegär." (s 3) Kyrkan måste nu förkunna Guds vilja, sådan den uppenbarats i evangeliet, skriver biskoparna vidare. De varnar för sex utom äktenskapet. Under vissa villkor medges preventivmedelsanvänding men ett äktenskap där makarna inte vill ha barn är felaktigt inriktat (s 8). Abort är tillåten när moderns liv är i fara (s 9) och barnet som fötts utom äktenskapet är lika värdefullt som andra barn (s 10) Sterilisering är ett tillgrepp som noga måste övervägas eftersom svåra misstag begåtts. Provrörsbefruktning, där en man lämnar sperma till inseminationsbarn, bryter mot själva faderskapets idé (s 12) och "Den som övar homosexuella handlingar bryter mot Guds bud." (s 14) Att lagen inte kriminaliserar homosexualitet får "icke tagas till intäkt för den uppfattningen, att homosexuella handlingar äro etiskt försvarliga." (s 14) Biskoparna menar det vara "en synnerligen angelägen uppgift för läkarvetenskapen att finna medel att medicinskt frigöra de homosexuellt inriktade från deras abnorma drift." (s 14)

Vad skrev nu Läronämnden? Diskussionen har förts i mer än 50 år? Jaså? Är inte biskopsbrevet något annat än ett diskussionsinlägg. Här talar Svea Rikes biskopar till dem som är präster i Svenska kyrkan. Detta är vad de ska säga till församlingarna - folket!

Läronämnden: "Med Biskopsbrevet 1951 tog kyrkan avstånd från kriminaliseringen av homosexuella handlingar och förstod i stället homosexualiteten i medicinska termer." Inte riktigt, som citatet visar. Biskoparna konstaterar vad gällande lagstiftning säger och för så ett resonemang, som är lätt att förstå. Det svårbegripliga är Läronämndens bekymmersfria hänvisning till biskopsbrevet. Om man nu inte helt enkelt ska uppfatta att det behövdes en liten passlig lögn ni sammanhanget i förhoppning att ingen längre skulle gå till själva dokumentet.