annonsutrymme
annonsutrymme
Hans Karlsson
Foto:
OPINION
Publicerad 110909 07:51. Uppdaterad 110909 13:16.
För att kunna skriva denna kolumn har jag funnit för gott att avsäga mig uppdraget som medlare vid Medlingsinstitutet. Därmed slipper jag bli utsparkad.
Skälet är att jag inte vill ställa upp på att IF Metall och övriga industriparter ska kunna diktera villkoren för hela arbetsmarknaden i de kommande avtalsförhandlingarna.
Ytterst handlar det om att industriparterna konstruerat ett effektivt lås som är avsett att förhindra att lönerna ökar mer för låg- och kvinnodominerade områden än för övriga bättre avlönade områden.
De senaste dagarna har vi tagit del av den spruckna samordningen inom LO. Att detta skulle hända var vi många som förstod när industriparternas nya förhandlingsavtal presenterades i våras. Där står att de ingående förbunden, alltså bl.a. IF Metall, är förhindrade att delta i samarbeten som inte är förenliga med industrins intressen.
Vad som är industrins intressen är också definierat och det är att den lönekostnadsökning som industrin har bestämt också ska gälla övriga parter på arbetsmarknaden. Därmed är IF Metall förhindrat att inom LO ställa upp på de kvinnodominerade förbundens löneökningskrav. Så ser spiken ut i den kista där LO:s historiska samordning och solidariska lönepolitik kommer att begravas.
Vad har då detta med mitt medlaruppdrag att göra? Saken är den att det nuvarande Medlingsinstitutet och dess instruktion lagstiftades i slutet av nittiotalet och var då en direkt följd av att industriparterna tecknat sitt första förhandlingsavtal några år tidigare. I instruktionen gavs Medlingsinstitutet uppgiften att verka för en väl fungerande lönebildning och att den konkurrensutsatta sektorn, i enlighet med svensk tradition, skulle ha en lönenormerande roll.
Som avtalssekreterare på LO vid den tidpunkten var jag djupt involverad i tillkomsten av den lagstiftning som resulterade i ett statligt Medlingsinstitut och som dessutom gavs en viss lönepolitisk roll. Det var egentligen ett starkt principiellt brott mot den svenska modellen.
Men bakgrunden var det tidiga nittiotalets misslyckade lönebildning där löneökningar och hög inflation medverkade till konkurrensförluster och ekonomisk kris.
Att LO ändå vågade välsigna en delvis lagstiftad lönebildning var att Metall och övriga industriförbund inom LO skulle skapa legitimitet för en normering genom att också delta i LO:s samordning. Därmed skulle det bli möjligt att skapa en stark normering för bibehållen konkurrenskraft samtidigt som det gick att göra s.k. relativlöneförändringar, alltså både låglöne- och kvinnolönesatsningar.
I de senaste förhandlingarna sade industriarbetsgivarna upp det gamla förhandlingsavtalet och fick med sig IF Metall m.fl. att underteckna ett nytt avtal där särskilda satsningar på låglöneområden förhindras.
Samtidigt har Medlingsinstitutet fortfarande den lagstadgade uppgiften att göra industrins löneavtal till norm och i sina medlingar tvinga på övriga arbetsmarknaden samma löneökningar trots att själva fundamentet för normeringen, samordningen inom LO, gått förlorad.
Om Kommunals, Handels och Hotell- och Restaurang nu själva och mot medlarnas instruktion, ska försöka strejka till sig högre löneökningar eller möjligen med stöd av t.ex. elektrikerna kan alla räkna ut att ropen på inskränkningar i strejkrätten kommer att höras från arbetsgivarna och förmodligen falla i god jord hos vår högerregering.
Det är trist att behöva misstänka att IF Metall köper egna fördelar och betalar med de lågavlönade kvinnornas möjligheter.
Hans Karlsson
kolumnisten är f.d avtalssekreterare i LO samt f.d arbetslivsminister
Häromdagen meddelade Malmö Tingsrätt att tre medarbetare hos tidningen Expressen fällts för bland annat vapenbrott.
Under flera decennier har Burma varit en av världens hårdaste militärdiktaturer och en paria i det internationella samfundet. Men nu har militärerna bytt från uniform till finkostym. En reformprocess har påbörjats.
I Rangoon blir jag smärtsamt påmind om att fattigdom är normen i vår värld.
En gång påstods att Sverige var landet Lagom. När det gällde vår välfärdsmodell var det inte riktigt sant. Jämförelsevis var nämligen vårt land på många sätt betydligt mer framgångsrikt än många andra.
Det är ett klart försvagat LO som Karl-Petter Thorwaldsson väntas ta över på LO-kongressen nästa helg. Det har verkligen inte varit någon glansperiod för den fackliga arbetarrörelsen under Wanja Lundby-Wedins 12-åriga regim vid Norra Bantorget.
Jag kan inte förstå att Europas sjukaste man Grekland, ett litet fjuttland och en dricksekonomi i EU:s periferi, kan orsaka så mycket bekymmer att EU:s finansministrar åker som skottspolar till Bryssel och ömsom hotar och ömsom vädjar till grekerna att fortsätta att utarma sitt land.
-strong-I Frankrike, Grekland, |strong|Italien och Tyskland har det nyligen hållits allmänna val som resulterat i fördel vänstern. Ser vi början på ett politiskt väderomslag?
Finanspolitiska rådet, som bytt ordförande från den Anders Borg-kritiske professorn Lars Carlfors till en annan ekonomisk professor, Lars Jonung, var inte heller särskilt hovsam mot finansministern när rådet härom dagen lade fram sin rapport.
Ser och hör i media (10-11 maj) att utrikesminister Carl Bildt äntligen tagit ett ordentligt initiativ när det gäller de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. I en av våra stora dagstidningar kunde man läsa följande: Det uppskattades att jag var här på plats och framförde de svenska ståndpunkterna, säger Carl Bildt.
Om en svensk politiker avfärdar hemlöshet som ett problem, med argumentet att de allra flesta villaägare i exempelvis Täby faktiskt har någonstans att bo, skulle det naturligtvis uppfattas som ett uttryck för en ironisk talang i samma klass som manusförfattarna hos Monty Python.
Socialisten François Hollandes övertygande seger i franska presidentvalet är en seger för ekonomiskt förnuft, social rättvisa och politisk anständighet och får stor betydelse för hela Europa. Efter sitt tillträde om några dagar, utser Hollande en ny regeringschef.
Det har de senaste dagarna utsänts intressanta rökpuffar från både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Inför 2014 års val tycks det inte aktuellt med någon formell rödgrön koalition.
I artikel betonade jag särskilt att det är att ta ansvar för välfärden genom att se över dess finansiering. Det finns ingen ambition att montera ner välfärdsstaten som du klistrar på mig och Centerpartiet, tvärtom.
Väldigt roligt och hoppingivande att smålänningen, glasarbetargrabben och metallaren Karl-Petter Thorwaldsson ser ut att bli LO:s nye ordförande efter avgående Wanja Lundby-Wedin.
Veckans mest uppmärksammade inrikespolitiska händelse var Agenda-debatten med partiledarna. Inte för att ämnena var särskilt nya. Det var också mest de vanliga förutsägbara replikskiftena, men både Löfven och Jonas Sjöstedt debuterade och dem var man ju litet nyfiken på.
Skillnaden mellan att vara principiell och pragmatisk är att den som uttrycker sig principiellt har en övertygad ståndpunkt som inte förändras med omständigheterna, medan den pragmatiske kan tänka sig att ändra uppfattning beroende på hur verkligheten ser ut.
Så här i deklarationstider stiger det alltid fram debattörer som menar att skattesystemet nått vägs ände och måste reformeras.
Historien om Centerpartiets uppgång och fall är berättelsen om ett parti som gång förmådde fånga den gröna vågens tidsanda, men som nu helt saknar fingertoppskänsla inför stämningarna i det svenska samhället.
Nya för pensionärerna dystra prognoser kommer från Pensionsmyndigheten. Efter två år med en viss återhämtning är det dags att skriva ner pensionerna igen 2014 och för 2015 är det dags för en mycket begränsad återhämtning.
Att döma av vissa opinionsmätningar har den socialdemokratiska uppgången bromsats och partiet landar runt 35 procent.

Sök i webbsidan
annonsutrymme