annonsutrymme
annonsutrymme
Går det att köpa ett regeringsbeslut av statsminister Fredrik Reinfeldt?
Foto: Henrik Montgomery / SCANPIX
OPINION
Publicerad 110427 07:04. Uppdaterad 110427 07:04.
Det som anses vara en självklarhet i nästan alla demokratiska länder tycks förbli en omöjlighet i Sverige. I vårt land fortsätter borger-ligheten envist att sätta stopp för möjligheten att lagvägen få veta vilka givarna bakom hemliga de partibidragen är. Självfallet är det djupt otillfredsställande.
Europarådet konstaterade härom dagen att det i Europa bara är Sverige, Malta, San Marino och Schweiz som saknar lagar om att partierna ska göra en sådan redovisning.
För att öka väljarnas förtroende för det politiska systemet uppmanar därför Europarådet Sverige att se till att införa en lagstadgad skyldighet för partierna att redovisa sina bidrag.
I ett öppet, demokratiskt land som vårt borde det vara en självklarhet.
Men någon sådan lagstiftning är inte regeringspartierna intresserade av.
Varje gång en lag har varit uppe till diskussion har de gjort tummen ned.
Inte därför att god vilja saknas i Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet. Där finns det krafter som vill öka medborgarnas insyn och införa en ändamålsenlig lagstiftning.
Men så fort frågan kommer på tal i regeringskretsen har dessa småpartier fegt vikt ner sig inför Moderaternas uppenbara maktspråk.
Medborgarna får alltså inte veta vem eller vilka som skänker stora summor pengar till Sveriges partier.
Det gäller särskilt Moderaterna.
Bara under de senaste åren har det partiet genom särskild insamlingsverksamhet tagit emot tiotals miljoner kronor i gåvor.
Problemet är inte att någon eller några skänker pengar. Det svåra är att givarna är hemliga.
Problemet är därmed att allmänheten inte med säkerhet kan veta att givarna inte har fått någonting som motprestation.
Med hemliga givare kan inte medborgarna vara säkra på att en utnämning som regeringen har gjort, eller ett beslut som fattats, inte har varit ett tack för insatta resurser på partikontot. Sådant går ju inte att granska och utvärdera.
Går det att köpa ett kommunalråd, en riksdagsman eller ett statsråd?
Går det att köpa sig ett landshövdingeuppdrag eller ett myndighetschefsjobb?
Går det att köpa sig ett särskilt regeringsbeslut av Sveriges statsminister?
Sker detta i vårt land, här och nu?
Vi vill ju inte tro det.
Men eftersom Moderaterna som snart enda parti vägrar ge stöd åt en lag som offentliggör hemliga partibidrag så lämnar sådana frågeställningar kvar en smak i munnen som är olustig, ja rent av obehaglig.
Moderaterna brukar försvara sig med att det handlar om valhemligheten.
Om det inte är möjligt att i hemlighet ge stora summor pengar åt ett parti så hotas dessa individers rätt att slippa berätta vilket parti som de sympatiserar med, hävdar partiet.
Sannerligen är det en dålig ursäkt.
Vad det handlar om är inte att lägga ut långa listor över de som skänker någon eller några hundralappar i månaden till ett visst parti. Vad det handlar om är att offentliggöra enskilda givare som donerar mer än 20 000 kronor om året.
Det är mycket pengar; en så stor summa att både den som skänker och den som tar emot riskerar att bli misstänkliggjorda.
Därför borde det ligga i Moderaterna eget intresse att rentvå sig från misstankar om att via politiska beslut och utnämningar utföra tjänster mot betalning.
Borgerligheten brukar också peka på den facklig-politiska samverkan som sker mellan LO och Socialdemokraterna.
Men till skillnad från de partibidrag som hålls hemliga inom borgerligheten, så sker denna samverkan öppet och ekonomiska bidrag redovisas offentligt.
Beslut fattas i demokratisk ordning på kongresser och i styrelser.
Moderaterna sätter alltså fortsatt käppar i hjulet för en öppen redovisning.
Så länge det sker – tyvärr med de mindre regeringspartiernas goda minne – så solkas vårt lands anseende ner och medborgarnas tilltro till makthavarna undergrävs.
Häromdagen meddelade Malmö Tingsrätt att tre medarbetare hos tidningen Expressen fällts för bland annat vapenbrott.
Under flera decennier har Burma varit en av världens hårdaste militärdiktaturer och en paria i det internationella samfundet. Men nu har militärerna bytt från uniform till finkostym. En reformprocess har påbörjats.
I Rangoon blir jag smärtsamt påmind om att fattigdom är normen i vår värld.
En gång påstods att Sverige var landet Lagom. När det gällde vår välfärdsmodell var det inte riktigt sant. Jämförelsevis var nämligen vårt land på många sätt betydligt mer framgångsrikt än många andra.
Det är ett klart försvagat LO som Karl-Petter Thorwaldsson väntas ta över på LO-kongressen nästa helg. Det har verkligen inte varit någon glansperiod för den fackliga arbetarrörelsen under Wanja Lundby-Wedins 12-åriga regim vid Norra Bantorget.
Jag kan inte förstå att Europas sjukaste man Grekland, ett litet fjuttland och en dricksekonomi i EU:s periferi, kan orsaka så mycket bekymmer att EU:s finansministrar åker som skottspolar till Bryssel och ömsom hotar och ömsom vädjar till grekerna att fortsätta att utarma sitt land.
-strong-I Frankrike, Grekland, |strong|Italien och Tyskland har det nyligen hållits allmänna val som resulterat i fördel vänstern. Ser vi början på ett politiskt väderomslag?
Finanspolitiska rådet, som bytt ordförande från den Anders Borg-kritiske professorn Lars Carlfors till en annan ekonomisk professor, Lars Jonung, var inte heller särskilt hovsam mot finansministern när rådet härom dagen lade fram sin rapport.
Ser och hör i media (10-11 maj) att utrikesminister Carl Bildt äntligen tagit ett ordentligt initiativ när det gäller de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. I en av våra stora dagstidningar kunde man läsa följande: Det uppskattades att jag var här på plats och framförde de svenska ståndpunkterna, säger Carl Bildt.
Om en svensk politiker avfärdar hemlöshet som ett problem, med argumentet att de allra flesta villaägare i exempelvis Täby faktiskt har någonstans att bo, skulle det naturligtvis uppfattas som ett uttryck för en ironisk talang i samma klass som manusförfattarna hos Monty Python.
Socialisten François Hollandes övertygande seger i franska presidentvalet är en seger för ekonomiskt förnuft, social rättvisa och politisk anständighet och får stor betydelse för hela Europa. Efter sitt tillträde om några dagar, utser Hollande en ny regeringschef.
Det har de senaste dagarna utsänts intressanta rökpuffar från både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Inför 2014 års val tycks det inte aktuellt med någon formell rödgrön koalition.
I artikel betonade jag särskilt att det är att ta ansvar för välfärden genom att se över dess finansiering. Det finns ingen ambition att montera ner välfärdsstaten som du klistrar på mig och Centerpartiet, tvärtom.
Väldigt roligt och hoppingivande att smålänningen, glasarbetargrabben och metallaren Karl-Petter Thorwaldsson ser ut att bli LO:s nye ordförande efter avgående Wanja Lundby-Wedin.
Veckans mest uppmärksammade inrikespolitiska händelse var Agenda-debatten med partiledarna. Inte för att ämnena var särskilt nya. Det var också mest de vanliga förutsägbara replikskiftena, men både Löfven och Jonas Sjöstedt debuterade och dem var man ju litet nyfiken på.
Skillnaden mellan att vara principiell och pragmatisk är att den som uttrycker sig principiellt har en övertygad ståndpunkt som inte förändras med omständigheterna, medan den pragmatiske kan tänka sig att ändra uppfattning beroende på hur verkligheten ser ut.
Så här i deklarationstider stiger det alltid fram debattörer som menar att skattesystemet nått vägs ände och måste reformeras.
Historien om Centerpartiets uppgång och fall är berättelsen om ett parti som gång förmådde fånga den gröna vågens tidsanda, men som nu helt saknar fingertoppskänsla inför stämningarna i det svenska samhället.
Nya för pensionärerna dystra prognoser kommer från Pensionsmyndigheten. Efter två år med en viss återhämtning är det dags att skriva ner pensionerna igen 2014 och för 2015 är det dags för en mycket begränsad återhämtning.
Att döma av vissa opinionsmätningar har den socialdemokratiska uppgången bromsats och partiet landar runt 35 procent.

Sök i webbsidan
annonsutrymme