annonsutrymme
annonsutrymme
Irene Wennemo
OPINION
Publicerad 110204 05:38. Uppdaterad 110204 08:03.
Alla aktiva socialdemokrater, med det minsta historiskt intresse, vet hur de tidigare socialdemokratiska partiledarna har blivit valda.
Tidigare valprocesser har ibland gått blixtsnabbt, som efter Per Albin Hansson och Olof Palmes bortgång och ibland dragit ut på tiden.
Det enda som verkar gemensamt är dock att den valde aldrig varit självskriven inledningsvis. Även när valet av Palme gjordes, fanns andra kandidater som lika gärna kunde ha blivit valda.
Mona Sahlins problem som partiledare var alltså inte att hennes stöd i partiet brast. Tage Erlander, Ingvar Carlsson och Göran Persson hade inledningsvis minst lika svagt stöd.
Sahlins problem, som märktes så väl i henne avskedstal, var att hon aldrig förstod sin roll. En partiledare kan aldrig ställa sig vid sidan av politikens utformning, eller skylla på något annan. Om inte hon hade trott på politiken eller det rödgröna samarbetet skulle hon inte ha gått till val på det.
Till skillnad från många, som måste acceptera och underordna sig beslut tagna av andra, hade hon makten att säga nej. Att vara nummer ett i en organisation innebär både makt och ansvar som man inte kan frånhända sig.
Det som gör valet till partiledare annorlunda denna gång är alltså inte att kandidater som många hoppats på inte ställer upp eller att processen blivit utdragen.
Det har hänt förr. Det som är annorlunda att det offentliga samtalet ändrat karaktär.
Valprocessen blir genom detta både traditionell, sluten och full av korridormygel men samtidigt som den är detta - helt vidöppen.
Det är en oerhörd skillnad mot hur det var 1996, då Göran Persson valdes, då traditionell media helt dominerade nyhetsflödet.
På nätet pågår nu en öppen diskussion om partledarvalet. Kandidaterna själva har dessutom helt andra möjligheter att visa var de står.
Blogginlägg och kommentarer sprids snabbt om de upplevs intressanta och relevanta.
Men de i det nya medielandskapet blir ett personligt och autentiskt anslag helt avgörande.
När en liten krets kring Lena Sommestad började driva hennes namn var det knappt någon som trodde att detta skulle växa till en spontant framvuxen kampanj.
Enligt Google är Lena Sommestad den av de aktuella kandidaterna som oftast blivit nämnd på nätet under den senaste månaden. Facebook-grupper och hemsidor har skapats för att stötta hennes kandidatur.
Initiativtagarna av dessa är nog, precis som jag, tagna av den entusiasm som detta väckt. Det finns uppenbart ett sug efter en politiker som vågar ta ställning och vill diskutera frågor som haft något av en tabustämpel inom socialdemokratin under de senaste tjugo åren.
Sven-Erik Österberg å andra sidan, som inledningsvis upplevdes som en huvudkandidat, klarar inte konkurrensen i detta nya politiska landskap.
Dagens medielogik ställer andra krav på att vara närvarande och ta ställning. Men dessutom, den bristande entusiasm som hans namn väcker blir plötsligen oerhört tydligt.
Att ha en stöttande Facebook-grupp med endast nio medlemmar, blir en pinsamhet som en kampanj knappt överlever.
Irene Wennemo
Kolumnisten är huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen
Häromdagen meddelade Malmö Tingsrätt att tre medarbetare hos tidningen Expressen fällts för bland annat vapenbrott.
Under flera decennier har Burma varit en av världens hårdaste militärdiktaturer och en paria i det internationella samfundet. Men nu har militärerna bytt från uniform till finkostym. En reformprocess har påbörjats.
I Rangoon blir jag smärtsamt påmind om att fattigdom är normen i vår värld.
En gång påstods att Sverige var landet Lagom. När det gällde vår välfärdsmodell var det inte riktigt sant. Jämförelsevis var nämligen vårt land på många sätt betydligt mer framgångsrikt än många andra.
Det är ett klart försvagat LO som Karl-Petter Thorwaldsson väntas ta över på LO-kongressen nästa helg. Det har verkligen inte varit någon glansperiod för den fackliga arbetarrörelsen under Wanja Lundby-Wedins 12-åriga regim vid Norra Bantorget.
Jag kan inte förstå att Europas sjukaste man Grekland, ett litet fjuttland och en dricksekonomi i EU:s periferi, kan orsaka så mycket bekymmer att EU:s finansministrar åker som skottspolar till Bryssel och ömsom hotar och ömsom vädjar till grekerna att fortsätta att utarma sitt land.
-strong-I Frankrike, Grekland, |strong|Italien och Tyskland har det nyligen hållits allmänna val som resulterat i fördel vänstern. Ser vi början på ett politiskt väderomslag?
Finanspolitiska rådet, som bytt ordförande från den Anders Borg-kritiske professorn Lars Carlfors till en annan ekonomisk professor, Lars Jonung, var inte heller särskilt hovsam mot finansministern när rådet härom dagen lade fram sin rapport.
Ser och hör i media (10-11 maj) att utrikesminister Carl Bildt äntligen tagit ett ordentligt initiativ när det gäller de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. I en av våra stora dagstidningar kunde man läsa följande: Det uppskattades att jag var här på plats och framförde de svenska ståndpunkterna, säger Carl Bildt.
Om en svensk politiker avfärdar hemlöshet som ett problem, med argumentet att de allra flesta villaägare i exempelvis Täby faktiskt har någonstans att bo, skulle det naturligtvis uppfattas som ett uttryck för en ironisk talang i samma klass som manusförfattarna hos Monty Python.
Socialisten François Hollandes övertygande seger i franska presidentvalet är en seger för ekonomiskt förnuft, social rättvisa och politisk anständighet och får stor betydelse för hela Europa. Efter sitt tillträde om några dagar, utser Hollande en ny regeringschef.
Det har de senaste dagarna utsänts intressanta rökpuffar från både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Inför 2014 års val tycks det inte aktuellt med någon formell rödgrön koalition.
I artikel betonade jag särskilt att det är att ta ansvar för välfärden genom att se över dess finansiering. Det finns ingen ambition att montera ner välfärdsstaten som du klistrar på mig och Centerpartiet, tvärtom.
Väldigt roligt och hoppingivande att smålänningen, glasarbetargrabben och metallaren Karl-Petter Thorwaldsson ser ut att bli LO:s nye ordförande efter avgående Wanja Lundby-Wedin.
Veckans mest uppmärksammade inrikespolitiska händelse var Agenda-debatten med partiledarna. Inte för att ämnena var särskilt nya. Det var också mest de vanliga förutsägbara replikskiftena, men både Löfven och Jonas Sjöstedt debuterade och dem var man ju litet nyfiken på.
Skillnaden mellan att vara principiell och pragmatisk är att den som uttrycker sig principiellt har en övertygad ståndpunkt som inte förändras med omständigheterna, medan den pragmatiske kan tänka sig att ändra uppfattning beroende på hur verkligheten ser ut.
Så här i deklarationstider stiger det alltid fram debattörer som menar att skattesystemet nått vägs ände och måste reformeras.
Historien om Centerpartiets uppgång och fall är berättelsen om ett parti som gång förmådde fånga den gröna vågens tidsanda, men som nu helt saknar fingertoppskänsla inför stämningarna i det svenska samhället.
Nya för pensionärerna dystra prognoser kommer från Pensionsmyndigheten. Efter två år med en viss återhämtning är det dags att skriva ner pensionerna igen 2014 och för 2015 är det dags för en mycket begränsad återhämtning.
Att döma av vissa opinionsmätningar har den socialdemokratiska uppgången bromsats och partiet landar runt 35 procent.

Sök i webbsidan
annonsutrymme