Självfallet är det efterlängtat eftersom det är först när de stora elefanterna, Socialdemokraterna och Moderaterna, kliver in på scenen som valrörelsen brukar dra igång på allvar.

Det är först då som många börjar studera de politiska alternativen seriöst och konflikten blir tydlig.

Att döma av de paroller som kommer att stå mot varandra under de kommande veckorna - "Vi kan inte vänta" med Socialdemokratena och "Framåt tillsammans" med Moderaterna - är det dock inte alldeles säkert att det blir så.

Går man isolerat på dessa nu presenterade kampanjbudskap är det nämligen få väljare som kan se skillnaden mellan huvudmotståndarna i svensk politik.

För visst hade Moderaterna kunnat använda "Vi kan inte vänta" och Socialdemokraterna "Framåt tillsammans" på sina valaffischer?

Inget av budskapen rymmer någon skiljande värdering, även om man från socialdemokratiskt håll uttrycker ett visst intresse av att åstadkomma någonting på arbetsmarknaden genom att hävda att "Vi kan inte vänta".

Man kan alltså knappast anklaga något av de stora partierna för att härmed ha funnit den skarpa motsättning och konflikt som respektive alternativs kärnväljare anser är värd att gå och rösta för.

För moderaterna är detknappast något bekymmer.

Borgerliga väljare har alltid haft en större benägenhet att gå och rösta när det kommer till val.

Inte för allt smör i Småland vill högerväljarna stanna hemma och låta andra bestämma över åt vilket håll som Sverige ska gå.

Detta vet de borgerliga strategerna. Moderaterna kan alltså huvudsakligen inrikta sig på att locka väljare från andra sidan blockgränsen.

Sådant låter sig dock inte göras om det gamla högerpartiet väljer att driva stenhård konfrontation, talar om stora skattesänkningar, nedrustad arbetsrätt och privatiseringar.

Väljare med i grunden mitten-vänstersympatier ogillar höger- politik.

Alltså måste Moderaterna, åtminstone ytligt sett, hävda att deras politik leder mot ett samhälle utan orättvisor och att partiet numera är ett "arbetareparti".

Högerväljarna behöver inför sådan vänsterretorik inte vara oroliga utan litar lugnt på att deras parti efter valdagen ändå driver samma högerpolitik som alltid.

Tidigare har denna förljugenhet, denna skillnad mellan ord och handling, demonstrerats då partiet bakom sina rekordstora skattesänkningar och nedskärningar för sjuka och arbetslösa sagt sig stå för jämlikhet. Nu säger de sig vilja marschera "Framåt tillsammans."

Med socialdemokratiskaväljare är det många gånger annorlunda.

Benägenheten att på autopilot gå och rösta är inte lika stor som bland högerväljarna.

Visserligen finns det fortfarande kvar en klassidentitet i stora delar av väljarkåren - "man vet var man hör hemma" - men det betyder, bland människor med vänstersympatier, långt ifrån alltid en aktiv rösthandling. Alltför många av de medborgare som socialdemokratin säger sig representera, de sämst ställda, väljer att inte rösta alls. Därför brukar man inom socialdemokratin tala om att mobilisera sina väljare.

Enkelt uttryckt: Med högt valdeltagande vinner Socialdemokraterna oftast val. Med lågt valdeltagande tippar det inte sällan över till borgerlighetens fördel.

Därför måste Socialdemokraternaanstränga sig särskilt för att deras väljare ska känna att det är viktigt att rösta, att deras röst kan innebära förändring till någonting bättre och annorlunda.

Självfallet kan detta inte ske enbart genom allmänt hållna budskap, ballonger på torget och ansiktsmålning för barnen.

I grunden måste det finnas en konflikt som vänsterväljarna känner är så genuint viktig att de är beredda att vandra till valurnan.

Den fråga, den reform, som ska representera denna konflikt, har partiet uppenbart ännu inte funnit.

Knappa 30 procent i opinionsmätningarna - mycket sämre än katastrofresultatet i valet 2006 - talar hittills sitt tydliga språk.

Men det borde inte vara omöjligt. Inte i ett Sverige med flera hundratusen arbetslösa, med uppsägningar i kommuner och landsting, med brist på resurser i skolan och vården, med växande ojämlikhet, med vinstintressen i välfärden som griper omkring sig.

Om Socialdemokraterna trots allt har hittat denna "valvinnare", den som de enligt egen utsago inte kan vänta på att få genomföra vid ett regeringsskifte, vet vi dock först om ytterligare några dagar.

I nästa vecka väntas nämligen partiet presentera sitt val-manifest.