(2) Skriv kommentar Tipsa en vän

Jan G Andersson om LO-ekonomernas konjunkturprognos

Ett förlorat år – igen

En passiv finansminister. Det är dags för Anders Borg att stimulera den inhemska efterfrågan i ekonomin när exporten sackar.

Foto: Leif R Jansson / SCANPIX
OPINION Publicerad 120504 06:00 Uppdaterad 120504 07:04

Det är en för normalt funtade människor alldeles självklar slutsats som ligger bakom LO-ekonomernas vårrapport om de ekonomiska utsikterna, nämligen att när exporten sjunker måste produktion och sysselsättning stimuleras genom ökad inhemsk efterfrågan.

Märkligt nog är detta ingen slutsats som vare sig Riksbanken eller Finansdepartementet kommit fram till.

Däremot är det en lång rad ekonomiska experter av olika kulörer som ställer sig bakom en expansiv politik för att möta krisen. Men Anders Borg och Riksbanken sitter still i båten.

Man kan dock misstänka att det är interna stridigheter i regeringen mellan partierna som ligger bakom passiviteten. Plus att regeringen inte har någon egen majoritet i riksdagen.

Domen mot dem blir hård från LO-ekonomernas sida och LO:s chefsekonom Ola Pettersson håller inte inne på sina hårda ord när han säger att denna passivitet från Riksbanken och regeringen har ett tydligt pris i termer av förlorade jobb och minskas produktion.

Genom undfallenheten från dessa två centrala aktörer ser därför 2012 ut att bli ett förlorat år med stagnerade produktion och ökad arbetslöshet. LO varnar till och med för att denna deras prognos om nolltillväxt kan vara alltför positiv och att det kan bli ännu sämre. Det kan också vara ett önsketänkande att arbetslösheten håller sig på 8-procentsnivån i år och nästa år.

Trots att Sverige (och övriga nordiska länder) ligger hyggligt till jämfört med de nedkörda ekonomierna i Medelhavsbältet, så gör vårt stora exportberoende och en försvagad internationell handel att konjunkturnedgången blir kännbar även för oss. Samtidigt växlar också tillväxttakten ner i Asiens länder.

För att möta detta måste vi alltså sätta fart på den inhemska efterfrågan. En lägre räntebana från Riksbankens sida skulle betyda flera hundralappar i månaden för skuldsatta villaägare och bostadsrättsinnehavare att sätta sprätt på. Men Stefan Ingves sitter still och vill inte bidra mer än vad han anser att banken redan har gjort.

Det andra som LO efterlyser är en ny finansiell politik som sätter fart på Sverige när den utländska efterfrågan sviktar. Det är främst på tre områden man vill ha åtgärder:

1. En aktiv arbetsmarknadspolitik med en kraftig ökning av antalet platser i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det behövs också ett utbildningslyft, med en generös studiefinansiering, för att reparera gymnasieskolans tillkortakommanden.

2. Förbättrad a-kassa. Regeringen har slagit sönder en fungerande a-kassa och den nu låga ersättningen har lett till stora problem både för arbetslösa och de som är i arbete. En högre ersättning skulle också stimulera ekonomin.

3. Höj statsbidragen för kommuner och landsting genom ett tillfälligt höjt statsbidrag. Det behövs för att trygga ekonomin och undvika nedskärningar och försämringar i lågkonjunkturens spår.

Med denna offensiva politik skulle Sverige stå bättre rustade för att ta oss så litet skadeskjutna som möjligt igenom den här lågkonjunkturen.

När politiken som nu sviktar och är fullständigt passiv är det de arbetslösa som får betala det högsta priset och det kan komma att ta flera år för Sverige att reparera detta förlorade år.

 

Jan G Andersson

 

(2) Skriv kommentar Tipsa en vän
Bild
Bild
Grafik
annonsutrymme