annonsutrymme
annonsutrymme
Peter Lemarc har nyligen gett ut sångboken "100 Sånger & Sanningen Bakom Dem" och "Klassiker" - en dubbel samlings-cd. Östran/Nyheternas Tommy Granlund fick en exklusiv intervju med honom hemma i Bagarmossen.
arkivfoto: scanpix
KULTUR/NÖJE
Publicerad 091021 04:00. Uppdaterad 091021 09:28.
Peter LeMarc är högaktuell med en nyutgiven dubbel samlings-cd, med nyheten att det blir en ny turne i oktober 2010.
Framförallt har han just gett ut snygga omfattande sångboken 100 Sånger & Sanningen Bakom Dem där Peter berättar sin historia kring sångerna och varje skiva. Jag har träffat Peter LeMarc hemma i Bagarmossen för ett samtal kring boken, sångerna och lite annat kring Peter LeMarc.
- Jag kände mig väldigt stolt när jag fick den färdiga boken i min hand. 100 låtar som jag gjort samlade i en bok. Och det allra mesta har hållit bra genom åren.
Jag har fått frågan ett flertal gånger från olika förlag och alltid sagt nej direkt tidigare.
Min tanke har varit att sångtexter ska sjungas och höras, inte läsas. Vissa låtar jag älskar med andra artister är skräp när man ser orden i tryck. Därför har jag varit mycket tveksam till att göra en sångbok.
Men nu när Norstedts presenterade iden så funderade Peter på saken lyssnade igenom alla sina skivor, läste alla texterna och bestämde sig för att tacka ja.
Resultatet blev en bok där Peter berättar en hel del om hur och varför låtarna kommit till. Inspiration, händelser, tankegångar som ligger bakom de olika låtarna. Ofta berättar han ganska ingående.
- Alla låtar sätter jag in i en pärm när de är färdiga och där skriver jag datum när de är klara. De flesta minns jag hur jag skrev. Vissa grejer har varit lite svårare att minnas. Typ hur kom han med i bilden om vissa musiker som spelat på någon av mina skivor. Låtarna däremot minns jag rätt väl det mesta kring, förklarar Peter.
Den som någon gång träffat Peter LeMarc vet att han har åsikter om sin och andras musik och branschen som han inte brukar tveka för att föra fram. Det har förstås varit öppet när han berättar om sina sånger. Inga som helst spärrar eller begränsningar kring vad som kan berättas.
- När man kommit till 50 års ålder tror jag det för de allra flesta kommer en smygande känsla av att vara tillfreds. Jag känner inte att jag behöver vara hipp utan jag vågar stå för låtarnas ursprung, menar Peter.
Att Håll Om Mej kom av att jag lyssnade på Roxettes Neverending Love hade jag säkert inte vågat säga för 20 år sedan.
- Nu är det min sångbok och då utgick jag från låtarna och berättar om dem. Sen finns andra skrönor som kunde varit med och andra personer som kunde nämnts.
Med en så diger låtkatalog som Peter LeMarc har hunnit skapa finns det förstås väldigt mycket mer än 100 låtar. Men han tycker det föll sig ganska naturligt vilka 100 sånger som skulle få plats i boken. I de flesta fall åtminstone.
- Urvalet var inte särskilt svårt. Jag har gjort uppemot cirka 300 låtar. De fyra första LP:na gick bort och många låtar har jag gjort till andra artister, de gick också bort. Sen var det ett litet shackrande om vissa låtar, vad skulle vara med och inte vara med, förklarar Peter LeMarc som svar på frågan om det var svårt att bestämma vilka låtar som skulle få plats i boken.
Att sitta och intervjua Peter LeMarc brukar kunna leda till långa samtal där åsikter och tankar om diverse musik utbyts. Peter har sällsynt bra koll på pophistorien och det blir ofrånkomliga sidospår under intervjun. De nya Beatlesutgåvorna och varför monoplattorna är det självklara valet, extremt snygga och välgjorda samlingsserien Blowing The Fuse med klassisk rhythm and blues från 40- och 50-talen, några special-cd med mindre kända original till välkända hitlåtar är lite av det som tar uppmärksamheten den här gången.
När jag undrar hur Peter LeMarc har förändrats som låtskrivare under alla åren som gått blir han tyst för några sekunder.
- Den frågan har jag aldrig fått förut. Svårt att svara på för mig men jag tror jag hållit en rak linje. Det är en resa genom livet som samlats i den här sångboken. I Vägen handlar det om det unga paret som bestämt sig för att älska varandra och ta sig genom alla svårigheter. I Kärlek I Tystnadens Tid tjugo år senare är det samma par men nu har barnen flyttat ut och det gäller att hitta tillbaka.
Han har under drygt tjugo år varit en av landets allra populäraste artister och varje skiva han gett ut under den perioden har sålt i stora upplagor. Guld- och platinaskivorna fyller en vägg.
Det är lätt att glömma att det fanns en lång period dessförinnan då Peter LeMarc kämpade med livespelningar och skivor utan att nå någon publik.
- Ofattbart att jag orkade. Idag skulle ingen kunna göra så. Ingen skulle få chansen med flera plattor idag. Men det är väl som med alla konstnärssjälar. Det finns ett hål att fylla. Sen fanns säkert någon form av revanschlystnad formad av uppväxten i Trollhättan.
Hemma i Trollhättan hade Peter sina tidigaste band. Han hyrde själv Folkets Hus och tog fem kronor i inträde. Det blev fyra Lp som inte sålde och en rad turnéer. Ett framträdande i det då enda nöjesprogrammet i Sveriges Television Måndagsbörsen som Peter LeMarc beskriver som katastrof.
- Att vara med där innebar ett garanterat lyft för skivförsäljningen. Jag var undantaget, den enda artisten vars medverkan i Måndagsbörsen dödade skivförsäljningen.
- Varje flopp gav mer energi. Jag skulle visa dom jävlarna fast vilka dom jävlarna var visste jag nog inte, säger Peter när han ser tillbaka på den tiden.
Peter LeMarc har för bara någon vecka sedan offentliggjort att det blir en turné hösten 2010. Den senaste gjordes 2007 och efter fjorton års uppehåll med turnerandet fanns ett enormt publiksug. Biljetterna till samtliga konserter sålde slut på någon minut. Då hade han övervunnit sin tidigare så starka och så omskrivna scenskräck och ångest över turnerandet.
- Men jag var fruktansvärt nervös. Självklart när man efter fjorton års turneuppehåll gör premiär på ett utsålt Cirkus.
Ny turné om ett år föder förstås tanken på att det ska bli en ny skiva innan dess. Peter LeMarc är osäker. Han har inte direkt tänkt på det.
- Idag går det väl att turnera utan att ha en ny platta. Jag vet inget om eventuell platta nu. Jag har inget skivkontrakt, det finns inga låtar gjorda men det finns tre fyra låtidéer, summerar Peter LeMarc den fråga som nu måste väckts hos hans publik.*
Den största dödssynden du kan ägna dig åt i dagens samhälle är att inte tro på dig själv.
Nu är det klart att Peter Glyt ska spela charmknutte i årets sommarföreställning på Bastionen i Kalmar.
Idag tänkte jag lyfta fram två starka musikprofiler som nyligen har lämnat oss. Brukar inte göra det så ofta. Det är ju ganska många välkända eller viktiga musikprofiler som lämnar livet varje månad. Senaste veckorna har exempelvis Davy Jones från Monkees, Ronnie Montrose och Louisiana Red avlidit.
Men här tänkte jag då lyfta fram två namn som kanske inte alla känner igen. Dory Previn och Michael Davis som bägge lämnade oss nyligen.
Det är lekfullt och kreativt, samtidigt som Ulla Wennberg levererar skarp samhällskritik i sina bilder.
På elektronikvaruhuset Best Buy i New York känns personalen igen på blå polotröjor och beigea khakibyxor. En dag för något år sedan kommer det in en person i butiken, klädd likadant. Och sedan en till. De köper inget, plockar inte bland varorna utan bara glider omkring bland hyllorna. Till slut är det 80 personer klädda som personalen, som låtsas som att de är där av en tillfällighet.
En minimalistisk poesikonsert, det bjuder Jacques Werup på. Tillsammans med Johan Bergström kommer han till Kalmar på torsdag.
Det finns få arbetsplatser till ungdomar utan utbildning. De som inte vet vad de vill studera får stå med ena foten hemma hos föräldrarna och andra foten ute i vuxenlivet.
Twitter växer. Förra året ökade andelen Twitterkonton i världen med cirka 20 procent.
Det bjöds möjligheter till musik i Kalmar och dess närhet rätt många dagar förra veckan.
Det särklassigt bästa först. Utmärkta metalbandet Frantic Amber dök plötsligt upp i Kalmar och spelade på Harrys. Nästan utan någon marknadsföring.
Tillvarons buller innehåller väldigt mycket tystnad.
Tystnaden däremot kan vara väldigt mycket fylld av innehåll.
Håller man tyst hör man sig själv.
Magen kurrar. Hjärtat bultar. Tinningarna susar. Tarmarna vrider sig i sin knådande syssla.
Det har varit en vecka med väldigt mycket livemusik av olika slag. Klassiska storheter, välkänt och spännande nya namn jag aldrig hört tidigare i stilmässigt stor blandning.
Vi människor är ena konstiga djur. För att få ordning på verkligheten behöver vi se den som mönster, som strukturer. Men med stelnande mönster kommer fördomarna, som blir våra kryckor i verkligheten. Vi vet hur det är.
Ståuppkomikern Özz Nûjen har gjort jättesuccé med sin föreställning "Dålig stämning".
Matkoma. Det skulle kunna beskriva känslan jag får av alla rubriker som berör fenomenet mat. För det är faktiskt precis vad ett av våra grundligaste behov som mänskliga varelser, har kommit att bli.
Rödvin i muggar, slut på toapapper, dans på borden och kyssar i natten. För de allra flesta är det som vilken utgång som helst. Men inte för denna klass. Det är deras sista kväll före examen, och de ska se till att det blir en fest de sent kommer att glömma.
I ett brev till Norstedts förlag den 20 januari 1942 formulerade sig Frans G Bengtsson så här:
”Att skriva böcker är inte något större nöje, för mig åtminstone, men att ha en sådan som denna skriven känns verkligen tillfredsställande.”
Två av de mer personliga och egensinniga komikerna inom svensk standup har besökt Kalmar den senaste veckan. Två som gör sin komik på vitt skilda sätt.
Jag såg en film häromdagen. En sådan jag inte trodde gjordes längre.
Nader och Simin – en separation. Iransk film av Asghar Farhadis.
Det började med att jag ännu en gång läste Konstellation, Niklas Schiölers fina bok om tre stora mästare: Ludwig van Beethoven, Tomas Tranströmer och J-O Waldner. En tonsättare, en poet, en pingisspelare.
|
| Läs mer på bloggen Adeen anser |
När Tommy Körberg står på scen kan man förvänta sig en högklassig föreställning. Efter att sett honom live mängder av gånger känns det numera som en garant för hög klass.
Hasse Holmberg / Scanpix
Varför snackar äldre tanter så mycket?, frågade en ung bekant.
I år blir det hiphop på visfestivalen i Västervik – Jason ”Timbuktu” Diakité kommer att uppträda på den första av de tre festivaldagarna i sommar.
Visst blir man upprörd!
Jag brukade tro att om Arnaldur Indridasons kriminalromaner från Island har ett budskap så är det att man inte ska resa dit.
|
| Läs mer på bloggen, Adeen anser |
Björn Runge gör långfilm om den svenska militära insatsen i Afghanistan.
Det bästa soloalbumet på länge.
Med vinexperten Bengt Frithiofsson är årets uppställning i ”Let’s dance” komplett.
Det brukar i mediala svängar ofta råda en föraktfull inställning mot musik och artister som hållt på ett par år. Det är förstås mestadels komiskt.
Kommer ni ihåg Englandskravallerna 2011. Fattiga områden som framtiden lämnat bakom sig. Plundring, inbrott, mordbrand och upplopp. Knappt ett halvår sedan och redan passerat av nya eländen i nyhetsfloden.
Häromdagen läste jag att den svenska filmcensuren är avskaffad.
|
| Länk till bloggen: Adeen anser |
Foto: Bertil Ericson/Scanpix
Loreen har i dag 670 551 anledningar att vara glad.

Sök i webbsidan
annonsutrymme