annonsutrymme
annonsutrymme
Fenomenal trio. John Lindberg ledde sin trio genom en bländande högklassig spelning på Larmtorget.
Foto: Helen Edvall
KULTUR/NÖJE
Publicerad 110701 08:27.
Kalmar
På torsdagskvällen var det dags för årets första Musik På Larmtorget. Och vilken kväll. Tänk att få höra ett vitalt kreativt totalband på den scen som annars brukar stå för olika former av präktighet eller allmängiltighet.
Det var inte utan att man ryckte till när det offentliggjordes att John Lindberg Trio skulle spela på Larmtorget.
Och jag hörde oerhört många i publikleden som var smått chockade efteråt och knappt trodde detta var sant.
Kvällen inleddes dock som vanligt sedan några år tillbaka med att tre förhoppningsfulla tävlade i det som kallas Svensktoppen Nästa. Och redan där var det ovanligt bra vad gäller segraren.
Emmy Möller från Målilla vann med låten Om Du Kommer Tillbaks som hon framförde ensam med akustisk gitarr.
En mer självklar och överlägsen vinnare är det svårt att tänka sig. Hon hade en bra låt och sjöng med fin karaktärstark röst. Jag vill väldigt gärna höra mer material med henne.
Utan att föregå hela årets tävling redan vid första delomgången så kan jag konstatera att hon var bra mycket bättre än i det närmaste allt i förra årets final.
Så John Lindberg Trio. Jag har tidigare kallat dem ett av Sveriges absolut bästa liveband oavsett musikkategori. Och de trycker på direkt från start.
Rock´n´roll i nutida form som ställer sig framför allt annat sådant. Jag har fortfarande timmen efter de gått av scenen svårt att fatta att detta band blev bokat till Larmtorget. Musik som är en explosion av utlevelse och urkraft.
Förra sommaren hade vi förvisso Sara Löfgren på plats som under ett snopet kort framträdande sjöng med sådan urkraft att allt som tidigare funnits på den scenen sopades bort med vinden.
Men nu var det ett helt band vars musik är en urkraft att bli lika imponerad som häpen över.
Rock´n´roll på eget vis, rok´n´roll där ibland countryn ligger i framkant som i Wanted Man. Rock som oftast är unik i sitt stentuffa sväng som i Like A Runaway Train och To The Rockabilly Beat.
De kan göra instrumentalrock och lägga till flera infallsvinklar. John Lindberg kan behandla gitarren som ytterst få och ibland bli rena bluesrockekvilibristen utan att han någonsin förfaller till ren uppvisning. De kan ta låtar av både Bruce Springsteen och Chuck Berry och sätta stark egen prägel på.
Framförallt är John Lindberg Trio ett totalband där varje del är lika påtagligt högklassig och viktig för helheten.
Joakim Dunkers hårda och samtidigt dynamiska trumspel, Martin Engströms vilda spel på kontrabasen och John Lindberg som är en mästare i att behandla gitarren rått eller subtilt, flyhänt skickligt eller med smakfull elegans.
Därtill är John Lindberg en oerhört bra sångare som sjunger med en variation och känslighet i en röst som smeker fram det melodiösa utan att det någonsin blir inställsamt och därtill kan variera sig i ett flertal lägen och stilar.
Okej, jag har hört John Lindberg Trio göra än starkare intryck än så här vid ett par tillfällen men det är ändå så imponerande högklassigt på alla vis.
Lätt konstatera att något som är lika vital, kreativ och explosiv nutidsrock kommer vi definitivt inte få höra på Larmtorget det här året. Om ens någonsin.
Och vi är säkert väldigt många som fortfarande knappt tror det är sant att det här fantastiska bandet blev bokat till Musik På Larmtorget.
Den största dödssynden du kan ägna dig åt i dagens samhälle är att inte tro på dig själv.
Nu är det klart att Peter Glyt ska spela charmknutte i årets sommarföreställning på Bastionen i Kalmar.
Idag tänkte jag lyfta fram två starka musikprofiler som nyligen har lämnat oss. Brukar inte göra det så ofta. Det är ju ganska många välkända eller viktiga musikprofiler som lämnar livet varje månad. Senaste veckorna har exempelvis Davy Jones från Monkees, Ronnie Montrose och Louisiana Red avlidit.
Men här tänkte jag då lyfta fram två namn som kanske inte alla känner igen. Dory Previn och Michael Davis som bägge lämnade oss nyligen.
Det är lekfullt och kreativt, samtidigt som Ulla Wennberg levererar skarp samhällskritik i sina bilder.
På elektronikvaruhuset Best Buy i New York känns personalen igen på blå polotröjor och beigea khakibyxor. En dag för något år sedan kommer det in en person i butiken, klädd likadant. Och sedan en till. De köper inget, plockar inte bland varorna utan bara glider omkring bland hyllorna. Till slut är det 80 personer klädda som personalen, som låtsas som att de är där av en tillfällighet.
En minimalistisk poesikonsert, det bjuder Jacques Werup på. Tillsammans med Johan Bergström kommer han till Kalmar på torsdag.
Det finns få arbetsplatser till ungdomar utan utbildning. De som inte vet vad de vill studera får stå med ena foten hemma hos föräldrarna och andra foten ute i vuxenlivet.
Twitter växer. Förra året ökade andelen Twitterkonton i världen med cirka 20 procent.
Det bjöds möjligheter till musik i Kalmar och dess närhet rätt många dagar förra veckan.
Det särklassigt bästa först. Utmärkta metalbandet Frantic Amber dök plötsligt upp i Kalmar och spelade på Harrys. Nästan utan någon marknadsföring.
Tillvarons buller innehåller väldigt mycket tystnad.
Tystnaden däremot kan vara väldigt mycket fylld av innehåll.
Håller man tyst hör man sig själv.
Magen kurrar. Hjärtat bultar. Tinningarna susar. Tarmarna vrider sig i sin knådande syssla.
Det har varit en vecka med väldigt mycket livemusik av olika slag. Klassiska storheter, välkänt och spännande nya namn jag aldrig hört tidigare i stilmässigt stor blandning.
Vi människor är ena konstiga djur. För att få ordning på verkligheten behöver vi se den som mönster, som strukturer. Men med stelnande mönster kommer fördomarna, som blir våra kryckor i verkligheten. Vi vet hur det är.
Ståuppkomikern Özz Nûjen har gjort jättesuccé med sin föreställning "Dålig stämning".
Matkoma. Det skulle kunna beskriva känslan jag får av alla rubriker som berör fenomenet mat. För det är faktiskt precis vad ett av våra grundligaste behov som mänskliga varelser, har kommit att bli.
Rödvin i muggar, slut på toapapper, dans på borden och kyssar i natten. För de allra flesta är det som vilken utgång som helst. Men inte för denna klass. Det är deras sista kväll före examen, och de ska se till att det blir en fest de sent kommer att glömma.
I ett brev till Norstedts förlag den 20 januari 1942 formulerade sig Frans G Bengtsson så här:
”Att skriva böcker är inte något större nöje, för mig åtminstone, men att ha en sådan som denna skriven känns verkligen tillfredsställande.”
Två av de mer personliga och egensinniga komikerna inom svensk standup har besökt Kalmar den senaste veckan. Två som gör sin komik på vitt skilda sätt.
Jag såg en film häromdagen. En sådan jag inte trodde gjordes längre.
Nader och Simin – en separation. Iransk film av Asghar Farhadis.
Det började med att jag ännu en gång läste Konstellation, Niklas Schiölers fina bok om tre stora mästare: Ludwig van Beethoven, Tomas Tranströmer och J-O Waldner. En tonsättare, en poet, en pingisspelare.
|
| Läs mer på bloggen Adeen anser |
När Tommy Körberg står på scen kan man förvänta sig en högklassig föreställning. Efter att sett honom live mängder av gånger känns det numera som en garant för hög klass.
Hasse Holmberg / Scanpix
Varför snackar äldre tanter så mycket?, frågade en ung bekant.
I år blir det hiphop på visfestivalen i Västervik – Jason ”Timbuktu” Diakité kommer att uppträda på den första av de tre festivaldagarna i sommar.
Visst blir man upprörd!
Jag brukade tro att om Arnaldur Indridasons kriminalromaner från Island har ett budskap så är det att man inte ska resa dit.
|
| Läs mer på bloggen, Adeen anser |
Björn Runge gör långfilm om den svenska militära insatsen i Afghanistan.
Det bästa soloalbumet på länge.
Med vinexperten Bengt Frithiofsson är årets uppställning i ”Let’s dance” komplett.
Det brukar i mediala svängar ofta råda en föraktfull inställning mot musik och artister som hållt på ett par år. Det är förstås mestadels komiskt.
Kommer ni ihåg Englandskravallerna 2011. Fattiga områden som framtiden lämnat bakom sig. Plundring, inbrott, mordbrand och upplopp. Knappt ett halvår sedan och redan passerat av nya eländen i nyhetsfloden.
Häromdagen läste jag att den svenska filmcensuren är avskaffad.
|
| Länk till bloggen: Adeen anser |
Foto: Bertil Ericson/Scanpix
Loreen har i dag 670 551 anledningar att vara glad.

Sök i webbsidan
annonsutrymme