annonsutrymme
annonsutrymme
Den som vill får själv trixa med trasan i länsmuseets utställning Fenomenet fotboll. Här är det Maja Heuer som gör mål på Monica Krook Appelqvist.FOTO: Mattias Rubin
KULTUR/NÖJE
Publicerad 100318 06:41.
Runt fotbollsplanen, med mål och diverse attiraljer för träning, finns åskådarläktarna. Rakt fram korvkiosken. I år fyller Kalmar FF 100 år, men utställningen på länsmuseet handlar om fenomenet fotboll.
Uppdelat i ett antal teman, ursprunget, damerna, klubbarna, spelarna, ungdomarna, ideella krafterna, supportrarna, arenorna samt hundra år med Kalmar FF, beskrivs fotbollen, förr och nu.
- Vi vill berätta något som inte tidigare sagts, vi vill gestalta något som tilltalar fotbollspubliken, men vi vill inte bara berätta om Kalmar FF, utan om fenomenet fotboll, säger museets utställningschef Monica Krook Appelqvist.
Det som idag är en världsrörelse som omsätter miljarder började en gång på medeltiden, då var folkfotboll utan spelman, domare eller publik en livsfarlig sport som myndigheterna ville sätta stopp för. På 1863 bildades det engelska fotbollsförbundet, och i slutet av 1800-talet kom fotbollen till Sverige.
Idag finns över 3 300 fotbollsklubbar i landet, i Kalmar län 120. Fotbollsförbundet har mottot att det ska finnas "en förening i varje by, fotboll för alla".
- Fotboll är världens största idrottsrörelse, och skär rakt genom samhället, och påverkar oavsett om man älskar eller hatar den. Vi vill visa fotbollens kulturhistoria, vad den har betytt, säger utställningsproducenten Maja Heuer.
- Fotboll ger identitet och mening. Det är så många som påverkas, på så många sätt, från det rituella livet på läktarna till bingolottsförsäljare och korvgubbar, säger Monica.
I Kalmar spelades den första matchen 1905. IF Göta som var föregångare till Kalmar FF bildades 1910, föreningen hade länge bara en boll, och man diskuterade om den skulle få användas på söndagar.
Berättelsen om fotboll är förstås också berättelsen om hjältarna, både slitvargarna och artisterna, lagkamraterna och individualisterna, och om de som sliter i bakgrunden.
De bilder och föremål som visas är till allra största delen inlånat från ett stort antal samlare. Museet äger två skor, en vardera som tillhört Cesar Santin och Ramus Elm.
Man kan förundras inte bara över fotbollar, kepsar, slipsar och affischer utan också av whiskyflaskor och ölbuteljer med namn från fotbollslag och den förgylld porslinskoppen! Och så finns det förstås fotbollsspel och fotbollspussel och samlarbilder och alla andra prylar som bevisar att varumärksbyggande verkligen inte är något nytt.
Den som tror att damfotboll är en modern företeelse har alldeles fel. 1920, i England lockade en dammatch 53 000 åskådare. Sedan förbjöds klubbarna att hyra ut sina planer till damlag. Den första dammatchen i Sverige spelades 1918, och mötte motstånd: "det finns icke ord nog starka att fördöma kvinnlig fotboll... redan en hel del annan kvinnlig tävlingsidrott är fullkomligt förkastlig och den förkastligaste av dem alla skulle den kvinnliga fotbollen bliva", stod det i tidningen Nordiskt idrottslif.
Den som vill frossa i nostalgi kan göra det i TV-soffan, där man kan välja mellan 100-tals idrottshistoriska filmklipp, bland annat ett reportage från 1949 när Kalmar mötte Malmö en het sommardag. Kalmar förlorar, trots att spelarna "sliter som galärslavar" och sedan droppar publiken av i "dystra kolonner". Det är inte bara fotboll, här finns bland annat också det allra första reportaget om Ingemar Stenmark.
Till utställningen finns en katalog, med gott om texter av att fördjupa sig i av Torbjörn Andersson som är idrottshistoriker och lektor vid Malmö högskola. Han disputerade 2002 med avhandli ngen Kung fotboll, den svenska fotbollens kulturhistoria från 1800-talets slut till 1950.
Karin Asmundsson
*Fenomenet fotboll
Kalmar läns museum
till den 9 januari 2011
Den största dödssynden du kan ägna dig åt i dagens samhälle är att inte tro på dig själv.
Nu är det klart att Peter Glyt ska spela charmknutte i årets sommarföreställning på Bastionen i Kalmar.
Idag tänkte jag lyfta fram två starka musikprofiler som nyligen har lämnat oss. Brukar inte göra det så ofta. Det är ju ganska många välkända eller viktiga musikprofiler som lämnar livet varje månad. Senaste veckorna har exempelvis Davy Jones från Monkees, Ronnie Montrose och Louisiana Red avlidit.
Men här tänkte jag då lyfta fram två namn som kanske inte alla känner igen. Dory Previn och Michael Davis som bägge lämnade oss nyligen.
Det är lekfullt och kreativt, samtidigt som Ulla Wennberg levererar skarp samhällskritik i sina bilder.
På elektronikvaruhuset Best Buy i New York känns personalen igen på blå polotröjor och beigea khakibyxor. En dag för något år sedan kommer det in en person i butiken, klädd likadant. Och sedan en till. De köper inget, plockar inte bland varorna utan bara glider omkring bland hyllorna. Till slut är det 80 personer klädda som personalen, som låtsas som att de är där av en tillfällighet.
En minimalistisk poesikonsert, det bjuder Jacques Werup på. Tillsammans med Johan Bergström kommer han till Kalmar på torsdag.
Det finns få arbetsplatser till ungdomar utan utbildning. De som inte vet vad de vill studera får stå med ena foten hemma hos föräldrarna och andra foten ute i vuxenlivet.
Twitter växer. Förra året ökade andelen Twitterkonton i världen med cirka 20 procent.
Det bjöds möjligheter till musik i Kalmar och dess närhet rätt många dagar förra veckan.
Det särklassigt bästa först. Utmärkta metalbandet Frantic Amber dök plötsligt upp i Kalmar och spelade på Harrys. Nästan utan någon marknadsföring.
Tillvarons buller innehåller väldigt mycket tystnad.
Tystnaden däremot kan vara väldigt mycket fylld av innehåll.
Håller man tyst hör man sig själv.
Magen kurrar. Hjärtat bultar. Tinningarna susar. Tarmarna vrider sig i sin knådande syssla.
Det har varit en vecka med väldigt mycket livemusik av olika slag. Klassiska storheter, välkänt och spännande nya namn jag aldrig hört tidigare i stilmässigt stor blandning.
Vi människor är ena konstiga djur. För att få ordning på verkligheten behöver vi se den som mönster, som strukturer. Men med stelnande mönster kommer fördomarna, som blir våra kryckor i verkligheten. Vi vet hur det är.
Ståuppkomikern Özz Nûjen har gjort jättesuccé med sin föreställning "Dålig stämning".
Matkoma. Det skulle kunna beskriva känslan jag får av alla rubriker som berör fenomenet mat. För det är faktiskt precis vad ett av våra grundligaste behov som mänskliga varelser, har kommit att bli.
Rödvin i muggar, slut på toapapper, dans på borden och kyssar i natten. För de allra flesta är det som vilken utgång som helst. Men inte för denna klass. Det är deras sista kväll före examen, och de ska se till att det blir en fest de sent kommer att glömma.
I ett brev till Norstedts förlag den 20 januari 1942 formulerade sig Frans G Bengtsson så här:
”Att skriva böcker är inte något större nöje, för mig åtminstone, men att ha en sådan som denna skriven känns verkligen tillfredsställande.”
Två av de mer personliga och egensinniga komikerna inom svensk standup har besökt Kalmar den senaste veckan. Två som gör sin komik på vitt skilda sätt.
Jag såg en film häromdagen. En sådan jag inte trodde gjordes längre.
Nader och Simin – en separation. Iransk film av Asghar Farhadis.
Det började med att jag ännu en gång läste Konstellation, Niklas Schiölers fina bok om tre stora mästare: Ludwig van Beethoven, Tomas Tranströmer och J-O Waldner. En tonsättare, en poet, en pingisspelare.
|
| Läs mer på bloggen Adeen anser |
När Tommy Körberg står på scen kan man förvänta sig en högklassig föreställning. Efter att sett honom live mängder av gånger känns det numera som en garant för hög klass.
Hasse Holmberg / Scanpix
Varför snackar äldre tanter så mycket?, frågade en ung bekant.
I år blir det hiphop på visfestivalen i Västervik – Jason ”Timbuktu” Diakité kommer att uppträda på den första av de tre festivaldagarna i sommar.
Visst blir man upprörd!
Jag brukade tro att om Arnaldur Indridasons kriminalromaner från Island har ett budskap så är det att man inte ska resa dit.
|
| Läs mer på bloggen, Adeen anser |
Björn Runge gör långfilm om den svenska militära insatsen i Afghanistan.
Det bästa soloalbumet på länge.
Med vinexperten Bengt Frithiofsson är årets uppställning i ”Let’s dance” komplett.
Det brukar i mediala svängar ofta råda en föraktfull inställning mot musik och artister som hållt på ett par år. Det är förstås mestadels komiskt.
Kommer ni ihåg Englandskravallerna 2011. Fattiga områden som framtiden lämnat bakom sig. Plundring, inbrott, mordbrand och upplopp. Knappt ett halvår sedan och redan passerat av nya eländen i nyhetsfloden.
Häromdagen läste jag att den svenska filmcensuren är avskaffad.
|
| Länk till bloggen: Adeen anser |
Foto: Bertil Ericson/Scanpix
Loreen har i dag 670 551 anledningar att vara glad.

Sök i webbsidan
annonsutrymme