– Visst gör jag det. Men jag ångrar inte en millimeter.
Leif Rydh föddes på Lindölundsgatan i Kalmar och han har alltid haft bra hand med hästar.
– Jag antar att det är medfött. Jag brukade stå vid grinden och titta när en kvinna från en gård i grannskapet red förbi. En dag när jag var sex år lyfte hon upp mig på hästen och jag fick rida in den i stallet.
Från den dagen var hästarna hans liv.

Sällan hemma

Han vann över 300 lopp hemma i Sverige och runt 200 utomlands. Den främsta segern är i danska derbyt 1959.
– Jag tävlade inte bara i Sverige utan också i Danmark och Norge och det är klart att jag fick offra en del. Det var mycket arbete, jag var sällan hemma och förde en ständig kamp för att hålla vikten – jag har bastat i tusentals timmar.
Sin födelsedag firar han inte, men faktum är att Leif Rydh fyller 77 år den 10 september.
– Nej, födelsedagsfirande, det har jag aldrig haft tid med. Jag jobbade jämt. Men det var hårt, som jockey var man utsatt, alla ville åt en.

Hur då?

– Ja, det var avundsjuka och konkurrens från andra jockeys.
Leif hade svårt att hinna med familjelivet. Två äktenskap sprack.
– Jag har två barn, en son med ena frun och en dotter med den andra.

Trotsade pappa

Som 16-åring vann Leif sitt första lopp. Och när han erbjöds en lärlingsplats som jockey vid Ulriksdals galoppbana i Stockholm var det en dröm som gick i uppfyllelse.
– Mamma grät och pappa skällde när jag skulle resa. Pappa var kapten vid infanteriet och ville inte att jag skulle arbeta med hästar.
År 1955 var Leif Rydh jockeylärling. Han fick då ett stipendium av Galoppförbundet och tillbringade elva månader i England där han tränade en häst som tillhörde den engelska drottningen Elizabeth.
Drottningens häst hette Meld, den var 1,5 år och knepig.
– Det var ett stort ansvar för mig. Hästen reste sig, sparkade bakut och snurrade. Att få ordning på Meld var en utmaning för mig, men jag fixade det. Jag var ju tvungen, säger Leif Rydh och skrattar.

Hur var drottning Elizabeth?

– En stilig kvinna, hon var ung då och vacker. Hon var några år äldre än jag, men hon var inte märkvärdig till sättet utan vi tjafsade med varandra sådär. Drottningen var nyfiken på Sverige och ville veta hur vi hade det hemma. Hon bemöttes med stor respekt och i kretsen runt henne var man lite stela, men hon hade humor, minns Leif Rydh.
På 1970-talet arbetade Leif Rydh som montör på Volvo Kalmarverken. Men efter några år återvände han till hästarna. En tränartjänst tog honom till Stockholm.
– Efter en ridolycka blev jag sjukpensionär, men jag fortsatte att rida ända tills 2007.