Grafik  annonsutrymme
Startsidan
Onsdag 16 maj, DAGENS NAMN: Ronald, Ronny
Startsidan
Grafik  annonsutrymme

Redaktionell meny

Undermeny

 

<< Tillbaka

Det kära nattvardstvånget tillbaka

Kontrktsprosten Andreas Danielsson vet besked: "Det är dags att kyrkan sätter ner foten när det gäller motståndet mot kvinnliga präster. Det är ett kränkande beteende som ätr helt oacceptabelt." Församlingspedagogen i Åtvids församling har anmält att det finns tre präster som inte går fram när det är nattvard vid kontraktskonventet och en kvinna håller i gudstjänsten. Att en av dem ALDRIG går fram vid kontraktets mässor, speciellt designade för präster och diakoner, utan har den enkla uppfattningen att nattvardslivet i församlingen tillsammans med vanligt folk räcker för hans del, nämns inte.

Att detta nattvardsfirande är en gammal kvarleva med mässa vid kontraktskonvent kunde kanske också påpekats. När präster inte fick kommunicera när de firade nattvard i sin egen församling (självkommunion var förbjuden) motiverades rätt självklar nattvardsgång vid kontraktskonvent. Inte nu längre, menar jag - som aldrig som kontraktsprost haft slika mässor. Församlingspedagogen är dock klar. Stiftet måste ställa ultimatum - kykomötesbesutet måste följas. För den som inte är så insatt är det dock märkligt att församlingspedagogen, som inte kallas till kontraktets samlingar för präster och diakoner, anmäler. "Lurt", som man säger.

Nu är tre präster kallade till domkapitlet i Linköping för att stå till svars. Disciplinära åtgärder gör att man nog kan komma till rätta med problemet, hoppas församlingspedagogen. Biskopen ser allvarligt på situationen, heter det i Östnytt - men tydligen även i Norrland som fick nyheten lokalt. Sveriges Television meddelade: "Kvinnlig präst utfrusen". Linköpings stift "skakas" av en konflikt där "flera präster" (tre är flera, DS) anklagas för att inte kunna samarbeta med sina kvinnliga kollegor.

Men saken gäller nattvardstvång. Jag kan i min strikta högkyrklighet kanske vara för det. Men då är det kyrkoplikt och nattvardstvång för alla kyrkomedlemmar. Men blir det inte orimligt? Så fort kyrkans klockor ringer måste alla 6 miljonerna kyrkotillhöriga skynda dit. Är det kontraktskonvent en vardag i Åtvid, med nästan 10000 kyrkotillhöriga, ringlar sig köerna av till Herrens Heliga Nattvard tvångkommenderade - och dessa lämnar arbetsuppgifterna hemma och på jobben. Det blir nästan märkligt. Inte fullt så märkligt på söndagarna, förstås. Men anslående. Vi måste nog kvickt få fram fler prster för här på norra Öland ska 2000 personer in i kyrkhusen, det kan vi klara till nöds, men vi måste ha fyra eller fem högmässor på en söndag och jag är ensam präst.

Vi kan nämligen inte införa ett selektivt nattvardstvång. Alla eller ingen. Det sägs att de kvinnliga prästerna är ledsna över att tre präster inte går fram. Men är det deras nattvard - eller Herrens? Är de ledsna därför att de sörjer och tänker att prästerna har det fel ställt i förhållande till Jesus? På vilket sätt blir - för den delen - en kvinnlig präst utfrusen om några avstår från att gå till nattvarden - då pågår en omfattande mobbing av präster varenda söndag. Jag kanske ska anmäla människors uteblivna kyrkogång som ett arbetsmiljöproblem?

Den här veckan handlar det om de kristnas enhet. Intresseklubben noterar. Nu ska det bli biskopsval i Linköpings stift. Vid hearingen tog samtliga utfrågade ställning till det media meddelat om de nattvardstrilskande prästerna. Biskopskandidaterna skulle samtliga gripa in resolut och ställde sig alltså på nattvardstvångets sida: Nu vet valmanskåren vilken halt kandidaterna håller - och alla kan med gillande eller skräck inse, att den som ska bli biskop i stiftet inte drar sig för hårda nypor i andliga frågor. Vad präster och diakoner inte vet, är förstås vem som i nästa omgång drabbas av de hårda nyporna.

Rätt svar vid hearingen borde ha varit att uppgifterna i media är så underliga att ingen kan uttala sig om saken förrän den utretts. Men det sa inte biskopskandidaterna. Beslutsfatare som fattar beslut utan underlag kommer alltid att ställa till det. Passa er. Enklast vore att starta valprocessen på nytt, rensa bort de nuvarande kandidaterna och säga att stiftet är värt något bättre. Själv står jag emellertid inte till förfogande för mitt gamla stift. Bara så ni vet.

Och vid närmare eftertanke är jag nog inte så högkyrklig att jag vill återinföra nattvardstvånget även om det skulle vara väldigt bra för bruttonationalprodukten. Vi skulle behöva en del nya polistjänster för de försumliga måste ju antingen hämtas av polis till nattvardsrunden eller lagföras i efterhand. Jag antar att de får emigrera när dom fallit. I vart fall måste självfallet i nattvardstvångets kyrka och land disciplinära åtgärder vidtas. Det fattar väl alla? Om ni inte fattar, kanske församlingspedagogen i Åtvid anmmäler er okså?

Kommentarer

Tvingande

I takt med att prästyrket håller bli ett kvinnodominerat yrke lurar ett annat tvång runt hörnet:
Kvotering - så att även killarna ska få en chans. och att jämställdheten ska få sitt.

Och när vi ändå är igång: Hur länge ska kyrkkaffet vara frivilligt?

Absurt

Detta är absurt. Om och när man går till nattvarden är en sak mellan den enskilde och Herren. Det har ingen annan att göra med. Det borde alla kristna förstå men kanske tror anmälaren att det är ett vanligt saftkalas som det är oartigt att tacka nej till. Det behövs uppenbarligen undervisning om vad nattvarden är – även bland kyrkans anställda.

Det är för övrigt på tiden att lämna myten om hur förföljda kvinnliga präster är. Den förföljelse som, faktiskt, förekommer i Svenska Kyrkan riktar sig mot ett helt annat håll. Och är man så lättkränkt att man tar illa vid sig för att någon inte går fram till nattvarden har man missuppfattat sin roll är man kanske inte lämplig att vara präst.

Tvångets tyranni.

Den liberala teologin lider av svårartade tvångstankar. Det är kanske här vi ser det som Paulus talar om i Gal 4:29 att den som är född efter naturens ordning gärna förföljer den som är född på andligt sätt.

Förr i tiden...

...brukade utestängning från nattvarden vara ett straff. När blev det tvärtom? Och hur lyder den teologiska grunden till omorienteringen?

Det är en bra sak med Svenska Kyrkan idag att den ger oss så mycket intressanta frågor att gymnastisera hjärnan med.

Höna av en fjäder?

Luktar klassisk kvällstidningsjournalistik: man gör en höna av en fjäder för att få uppmärksamhet.

Den store Lind och hans omvändelse

Var inte den store Lind precis som du Dag mycket högkyrklig en gång i tiden och till råga på allt kvinniprästmotståndare eller är det fel? Det är ju åtskilliga som tänkt om för att få den omtalade staven och tehuvan.

Inget annat än en konspiration

Det som skett i Linköping är inget annat än ett utslag av konspiration från avundsjuka kollegor i maskopi med Linden och hans Domkapitel.

Galghumor

Det är skönt att det ändå är möjligt att skämta om så tragiska saker.

Den förlorade mansrollen?

Vad är det som gör att vissa män så ihärdigt försöker hålla fast en sorts överlägsen position? Till och med genom ett uteblivet nattvardsfirande!
Det är nog inte lätt att vara karl i Sverige idag när kvinnorna har marscherat fram. Stackare!
Vi borde kanske vyssja dem och lulla med dem i stället för att gräla på de stackars små liven!

Bra Populisten (Optimisten)!

"Det är en bra sak med Svenska Kyrkan idag att den ger oss så mycket intressanta frågor att gymnastisera hjärnan med."

Väl talat! Man måste försöka se det positiva i allt. :-)

Revival

Återkommen från lantegendomen (torp eller pörte?) kan du väl nu erkänna att du ljög om din villighet att prästviga kvinnor? Om det nu var sanning och du verkligen har ändrat dig beträffande kvinnor som präster så kanske det är dags att du går till nattvarden med en kvinnlig celebrant. Eller vad säger du?

Tvång och poliser i folkkyrkan Dag? Glöm det!

Raljerandet är förvisso en konst, som inte behärskas av alla; det gäller att inte gå så långt att spydigheterna blir upphovsmannens fiende genom groteska överdrifter. Samtidigt skall raljerandet ta ut svängarna så mycket, att de får positiva effekter på mottagarnas skrattmuskler och leder till sympatier för dess producent.
(Här kan vi bortse ifrån att Dag Sandahl alltid har ett mindre antal proselyter, som mer eller mindre okritiskt plägar applådera honom, vad som än sätts på pränt i hans blogg eller kommer ur hans mun). Således även denna gång, där utläggningarna om nattvardstvång för alla landets kyrkotillhöriga och polishämtning samt svårigheterna för honom att som ensam präst på norra Öland hinna med att dela ut nattvarden med marginal överträdde raljerandets (sympatiska ) gräns.
Avsändaren synes i hastig ilska över medieuppgifterna från det stift, där jag länge varit verksam i olika kyrkliga beslutsorgan -utan att veta något om de relaterande fallen - ha glömt att det som INTE präglar vår kära, öppna,demokratiska folkkyrka är tvång och ordningsmän - uniformerade eller inte!
Dess trösklar är låga för var och en,som frivilligt söker sig dit: fattig eller rik, smålänning eller östgöte, kvinna eller man, högkyrklig präst eller clown, ung eller gammal. Alla är de varmt välkomna i Guds svenska öppna folkkyrka.
Den kyrkobesökare som vill gå fram till nattvarden gör detta, den som inte vill sitter kvar i bänken.
Kyrko-eller nattvardstvång är folkkyrkan främmande. Meritering och kvalifikationer för besökarna likaså. I vår folkkyrka är ingen förmer än den andre, inte ens om han är smålänning!
Vilken underbar kyrka att slå vakt och vara rädd om! Eller hur, hr komminister Sandahl?!
BENGT OLOF DIKE

Nattvarden som kontrollinstrument

Läste på ett annat forum angående de uppblossande problemen i Linköpings stift angående tvånget med nattvardsfirande. En präst från stiftet poängterade att det nog inte var Martin Linds fel att det uppstått turbulens i frågan.
Men om jag inte minns fel, var det inte så, att när Martin Lind var föreståndare för pastoralinstitutet i Lund, innan han blev domprost, så använde han just nattvarden som kontrollinstrument för att se vilka prästkandidater som inte gick fram när en kvinna celebrerade. Rätta mig om jag nu har fel i detta. Men jag tror att jag minns rätt. Och jag tror definitivt inte att Martin Lind har blivit mjukare i sinnelaget med åren.
Hela den här historien stärker mig ytterligare i uppfattningen hur fel det är med kvinnliga präster överhuvudtaget. Det är tyvärr så många av dem som saknar ett kristet sinnelag. Men det finns för all del undantag.

Kvinnliga präster

Med hänsyn och respekt för det lidande som vållats av kyrkomötets beslut om kvinnliga präster, måste man konstatera att det var fel. Det var korttänkt, okunnigt och idiotiskt.

Hemskt

Det är inte bara präster som utsätts för nattvardstväng utan vi lekmän också i allra högsta grad. Det är precis som ett saftkalas, där det är oartigt att inte dicka av den illasmakande ättikan, som de har i stället för vinet. Det var för mycket som var fel, så jag gjorde tecknet, som man gör i Katolska kyrkan om man inte är katolik, att man vill ha välsignelsen i stället för nattvarden.

Och då var det alltså JAG som hade kränkt prästen och de andra församlingsmedlemmarna. Den nya nattvardslära som man har infört i alltfler Svk-kyrkor splittrar och föder hat i stället fär kärlek.
Men jag tyckte helt enkelt att det var att gå för lång att hålla fasaden bakåt i kön genom att LÅTSAS doppa oblaten i den illasmakande vätskan. Och så trångt mellan bänkarna att det inte fanns plats för knäfall på kortrappan.

Om man inte alls tror på någon särskilt gudsnärvaro i nattvarden, tycker jag att man ska slopa hela skiten och satsa på kyrkkaffet i stället. Får man göra så här mot människor som kommer från andra delar av landet, och tror att nattvarden är något heligt? Mot människor som tänkt fira nattvarden tillsammans. Inte befordrar det kärleken mellan man och kvinna i alla fall.

Sakramentstestet

Ett sakligt begrepp som sammanfattar det hela tycker jag är sakramentstestet. Det förefaller mig som att det är de kvinnliga prästerna som skändas mest när de förutsätts ställa upp på sådana arrangemang.

Avarter

Sakramentet som Jesus instiftade är formmässigt av enklast möjliga slag. Det är bara att göra som han gjorde, att äta och dricka brödet och vinet i gemenskap med andra. Ändå lyckas man i vår kyrka förfela det på alla möjliga sätt. Natt varden görs till ett kontrollinstrument. Vinet byts ut mot juice. Man får inte dricka p.g.a. influensan. Gemenskapen försvinner när alla ska stå eller gå. Det blir så mycket oro bara för att man glömmer bort den innersta betydelsen.

Dags att gå till Brevlådan igen

Det verkar som om det är dags att gå till brevlådan igen. För återigen har, som det verkar, en Biskop klantat till det. Kanske något för både JO eller JK och Biskoparnas ansvarsnämnd

Stolligt

Hur många beslutsfattare i Svenska kyrkan uteblir ifrån nattvarden varje söndag? Säkert flera tusen. Däremot kan många av dessa nattvardsvägrare kräva av sina medmänniskor att de måste kommunicera i alla lägen....

Att anmälan är stollig är ju synnerligen uppenbart, eftersom en av de utpekade prästerna är gift med en präst, kvinnlig är väl bäst att tillägga.

Seden

Precis som man inte snor en parkeringsplats mitt framför näsan på någon som håller på att parkera får man kanske anpassa sig lite till nattvardsfirandet på den plats man befinner sig. Jag tror knappast att Kristus avdunstar i brist på alkohol i vinet, Lars F, inte ens om det smakar ättika. Då vore det inte mycket med honom!
Däremot är nog risken stor att han inte finner sin rätta plats om någon känner sig kränkt i samband med nattvardsfirande. Detta gäller såväl det du relaterar som händelsen som Dag skriver om.

Kyrkohistoriska vingslag

Biskop Haqvin Spegel införde nattvardförhör i sitt stift, Linköping (förhör som prästen skulle anställa med nattvardsgästerna i deras salighetslära innan de fick addmitteras till Herrens nattvard).
I Karl XI cirkulärbref 18:de 1695 "hvari det vid ansvar ålades prästerskapet att inte tillåta dem gamla när de icke kunna trons artiklar och instickelseorden och dem ungom läst hela catechesum...osv" Det ni.. alla som inte ens läst Lilla Katekesen eller budorden, utan "bara sett filmen". Jag Googlade på nattvarsförhör, och det var en nyttig återblick i kyrkohistorien. Intet nytt under solen kanske man kan säga.

Innehållet i nattvardsförhöret skulle ju tolkas efter vår tids värderingar.

Konstiga regler

Det är konstiga regler som gäller för präster.
Man måste gå fram till nattvardsbordet om tillfälle bjuds, men man behöver inte ha löst de bekännelseskrifter man lovat att vara trogen mot.
Själv så avstod jag nattvarden i söndags, trots att det var en pingstpastro som officierade (eller kanske just därför!)

Nej, tant lila

Varken du eller någon annan kan tvinga någon att delta i en religionsutövning, som dessutom strider mot Svenska kyrkans tro och lära, och faktiskt även strider mot Kyrkoordningen.

Så det är nog sakramentsförnekarna i Lunds stift som bör fundera på sin kyrkotillhörighet. Det står alltså mycket tydligt i KO att det ska vara vin i nattvarden, men givetvis inte att det ska vara en speciell alkoholhalt. Denna ska dock vara klart över 0 %.

Kalla det vidskepelse och avgudadyrkan om du vill, men det är fortfarande Svenska kyrkans tro - åtminstone till nästa kyrkomöte. FiSk kan ju motionera om att kasta ut nattvarden också! Men sluta i så fall med nattvarden helt och hållet, och bjud på solidariskt kyrkkaffe i stället till den helt immanenta gudens ära!

Svenska kyrkan tror, enligt KO både på Jesu närvaro i nattvarden och på gemenskap med de avlidna i nattvarden. Detta tror man inte i alla frikyrkor, men i Svk gör vi det (enligt KO) och då måste jag ha rätt att fira nattvarden enligt Svk:s lära i hela landet, även i Lunds stift. Jag ska alltså inte "ta seden dit jag kommer", så länge jag håller mig till Svk.

Men när det gäller vad det ska vara för dryck i kalken, så är Mikael Karlendal ( pingstpastor och calvinist) mycket bestämd att det ska vara vin. Och även om han tycker att man kan ta viss hänsyn till s.k. nyktra alkoholister, så tar han mycket bestämt avstånd från det övergrepp, som jag nära nog utsattes för i en kyrka i Lunds stift:

"Och även om det inte är rätt att förbjuda ett måttligt bruk av vin ur bibliskt perspektiv, så är det ju inget som hindrar någon som för egen del vill leva strängare och striktare än vad Bibeln kräver, att då för egen del välja att leva helnyktert (Timoteus var tydligen en sådan, 1 Tim 5:23). Dock har man inte har rätt att upphöja det till allmän lag för andra kristna."
(Läs Karlendalsa.pingstkyrkan.net/?p=267 )

Och det var just detta att det saknades ett alternativ med riktigt vin för oss som tror att det har betydelse, utan att alla ska tvingas delta i samma fuskhandling, som var övergreppet. Dessutom saknades möjlighet till enskilt knäfall, utan att stoppa upp kön.

Nattvarden handlar inte om att visa att man behärskar ett antal sociala koder som varierar mellan stift. Det handlar inte heller om lokala seder och "traditioner". Utan om hela kyrkans tradition. (Skilj mellan traditionen och "traditioner"!) Alltmer i Svenska kyrkan går ut på att HINDRA medlemmar med tradionell kristen tro att utöva denna och i stället - "med subtila metoder" - tvinga dem in i en annan religionsutövning.

Föytligandet av nattvarden, tvångsnattvard typ "Alla ska med" och användningen av nattvarden i något slags juridiskt syfte att avlöja kvinnoprästmotständare, är det yttersta tecknet på ett kyrkostystem om håller på att gå käpprätt åt helvete.

Bengt Olof Dike

"Dess trösklar är låga för var och en,som frivilligt söker sig dit: fattig eller rik, smålänning eller östgöte, kvinna eller man, högkyrklig präst eller clown, ung eller gammal. Alla är de varmt välkomna i Guds svenska öppna folkkyrka.
Den kyrkobesökare som vill gå fram till nattvarden gör detta, den som inte vill sitter kvar i bänken." Ja om så väl vore att jag kände igen mig i den bild du målar upp av SvK. Jag är kvinna, sedan 12årsåldern troende och har också sedan dess varit aktiv i de församlingar där jag bott men lönearbetar inte inom kyrkan. Det är inte min kallelse. Jag räknar mig som högkyrklig och är emot den ordning med kvinnliga präster som nu råder. Inte för att jag tror att det är fel att kvinnor blir präster utan för att jag inte kan veta att det är rätt pga av det sätt ordningen infördes på och det obefintliga arbete som gjorts inom kyrkan för att bena upp frågan. Och som varande en kvinna med det synsättet är min erfarenhet av kyrkan långt från att den skulle vara öppen och tolerant. Framtvingad till nattvardsbordet har jag aldrig blivit, men vid ett par tillfällen då jag inte kunnat välja i förväg (pga av prästbyten som gjort att det som annonserats inte stämt) och valt att inte gå fram då det varit en kvinnlig celebrant har jag efteråt fått frågan av andra församlingsmedlemmar varför jag gjort så. Som om någon annan skulle ha med det att göra! Bemötandet då jag svarat har inte gett mig anledning att ompröva min syn på hur det är ställt med toleransen inom kyrkan. Det kom en kvinnlig präst till församlingen där jag är aktiv (inte den jag bor i). Jag ville vara ärlig och berätta om hur jag tänker. Sedan dess är jag som luft för henne. Hon hälsar inte, vänder sig bort, bemöter aldrig det jag säger även om hon i övrigt är engagerad i ett samtal där vi är flera. Så har det nu varit i flera år och detta till trots får jag med jämna mellanrum höra henne uttala sig om att det är svårt att känna sig motarbetad och ovälkommen. Tydligen utan en tanke på vad hon själv gör.
Detta är bara ett par exempel, listan kunde bli lång, på varför jag menar att det inte går att slå vakt om och vara rädd om den öppna folkkyrkan av det enkla skälet att det inte finns någon sådan i vårt land.

Dom först - rättegång sedan

Sakfrågan kan vi lägga därhän, för den kan ingen av oss på avstånd reda ut.

Men det vi borde reagera på - och som jag skrivit om inspirerad av Miriam(länk finns i mitt inlägg) är att man först bestämmer vad/vilka som är problemet och sedan söker bevis för detta.
Biskop Lind går ut i pressen och uttalar sig vagt och flytande - så har han ingenting sagt - men är ändå tydlig med att han minsann vet vilka som är skurkarna.

Domkapitlets utredning har därmed föregripits och det är knappast att vänta att de tjänstemän som ska utreda kommer att orka vara objektiva.

Detta är inte första gången. Men det gör inte det hela mindre allvarligt. Tvärtom.

Men hur komma tillrätta med, hur få andra röster hörda?

KO

Det står i Kyrkoordningen 20 kap att:

"Nattvarden är ett SAKRAMENT, en av Jesus Kristus instiftad helig måltid med bröd och vin, vid vilken kyrkan och den enskilde förenas MED HONOM OCH DE TROENDE I ALLA TIDER.. i alla tider. I måltiden firas åminnelsen av Jesus Kristus, hans offerdöd och uppståndelse. KRISTUS ÄR NÄRVARANDE OCH GER SIG SJÄLV i det välsignade brödet och vinet.
Människan får del av offret och segern över döden. Det är en festmåltid OCH ETT TRONS MYSTERIUM. / - - - / När människan I TRO deltar i denna måltid får hon del i det som Jesus Kristus själv gav sina
lärjungar när nattvarden instiftades: gemenskap, syndernas förlåtelse och ett evigt liv."

Det står inget i 20 kap att enskilda församlingar har rätt att byta ut vinet mot någon annan vätska? Tjänar det något till att anmäla den akt församlingen till domkapitlet i Lund?

Ingen är skyldig att tro på detta, men vi som gör det måste ha RÄTT att göra det, och ha rätt att få vår tro respekterad. Och därför kräver jag respekt för min tro, och att slippa förklenande slängar om en flyktig Jesus vid fel alkholhalt etc, och att det skulle vara hednisk vidskepelse- allraminst från den som har varit kyrkopolitiker och rektor för en kristen skola.

Lägg också märke till "När människan I TRO deltar i denna måltid får hon del i det som..." Varför ska den som inte har tron, överhuvud taget delta i denna måltid, när hon ändå missar det som de troende får? Exkluderande? Ja, men det är vår kyrkas tro, enligt nu gällande (hur länge till?) kyrkoordning.

Men bör då inte männinskan motta dessa gåvor på ett värdigt sätt, så att hennes sinne öppnas för Jesu närvaro, och inte bara låtsas delta för konvenansens skull? Avkristningen av nattvarden började med det gående nattvardsbordet, men jag kan kanske ändå känna Jesu närvaro, om allt annat är rätt.

Men med den gående nattvarden har följt den politiska ideologin att alla ska delta, t.om. odöpta (enligt motion till kyrkomötet). Och det är just därför som det blir ett brott mot konvenansen om någon inte vill. Jag anklagas först för att ha kränkt en kvinnlig präst genom att bli välsignad av henne i stället för att ta emot nattvarden, och sedan anklagas jag för att jag har tagit emot nattvarden av en annan kvinnlig präst i en annan församling. Men då var det förstås RÄTT prt och RÄTT församling, och inte RÄTT nattvard! Men jag undrar: "De är sura sa räven..."

Ett felaktigt handhavande av sakramenten sår hat och splittring och förstör relationer mellan människor. Och vilken rätt har vi människor att utätta Gud för prövning? För standardsvaret från KG Hammar-adpeterna är ju alltid: Är din Gud så svag?. Är din Jesus så flyktig så att han drar iväg om det är fel alkoholhalt?

Jag skulle vilja se en aktionsgrupp e,.dyl. för ett värdigt nattvardsfirande - för dem som vill.

Med Stor Sorg.......

Jaha, nu osar det i Sverige som mellankrigstiden i Tyskland anno 1935 - Kristallnacht ligger precis intill - Och de verkligt troende, inte de politiskt valda, kommer att lida mycket mer. Ett visst regeringsparti som satt i orubbat bo i sju decennier har lyckats med det som Sovjet-imperiet kunde inte - TANKE KONTROLL!!! Och den nuvarande regeringen orkar inte ta itu med problemet, utan glatt vandrar vidare i gamla upptrampade stigar. Tre och en halv generationer av TANKE KONTROLL har gjort sitt.

Nog är fan lös!

Ja, nog är fan lös i Svenska kyrkan! Det kan man se av diskussionen på den här bloggen. Den är nämligen skandalös!
Och det är definitivt inte Lars Flemström, eller andra "stora" herrar som bedömer vad som är ont eller gott, utan vår Fader.
Det andra kallas hybris!
Jag tackar Gud varje dag över att jag befinner mig i Lunds stift!
Se vidare www.metrobloggen.se/lilatankar

Sorgligt, sorgligt

Hördu, ”Bättre sent än aldrig”, Dag ljög inte, det är bara du som inte kan läsa innantill. ;-)

Men Dike, om det nu är som du beskriver, hur kan man då bli kallad att svara inför domkapitlet för att man inte gått fram till nattvarden?

För övrigt har jag själv, när jag vikarierat som kantor, mycket tydligt upplevt ett tryck att gå fram till nattvarden när det rört sig om en kvinnlig präst (men enbart då). Det sågs inte med blida ögon när jag avstod.

Det var sorgligt att läsa om dina erfarenheter, Eva Rye. Det är ju faktiskt mobbning som den kvinnliga prästen håller på med. Samtidigt har hon den dåliga smaken att beskriva sig själv som offer. Ett sådant beteende får mig ännu mera tveksam till ordningen med kvinnliga präster. Är man trygg i sin kallelse bär man sig inte åt på det sättet. Men det är kanske där haken finns…

Volkskirche

Väl talat om den öppna goda folkkyrkan som inte existerar oavsett vad Bengt-Olof Dike försöker slå i oss! Vi som fått känna av kraven på rättning i ledet vet hur oliktänkande behandlas, och det är inte fullt så kärleksfullt som herr Dike vill ha det till. Folkkyrkan är en bluff från början till slut! Det är de troendes skara som räknas och det är efter tron och dess utlevnad i kärlek som vi en gång ska dömas!

Nattvardstvånget - Svk:s värsta kris någonsin?

Jag tycker nog att vi borde diskutera nattvardstvånget ett tag till. Eva Rye har skrivit att det är näst intill tvång för oss lekmän - särsksilt om det är en kvinnlig präst. Detta måste var en ytterst obehaglig läsning för alla sant troende kristna präster, som själva tror att det är Kristi kropp och blod som de serverar.

Och där står en hel rad med kommunikanter som egentligen inte vill ta emot nattvarden, antingen för att de är kvinnoprästmotståndare, eller för att de är sakramentsförnekare. Eller av någon annan orsak. För att slippa framstå som normbrytare och avvikare. Hur många gånger har jag inte fått överlägga med mitt samvete, för jag vill ju inte såra någon präst - allraminst en kvinnlig sådan.

Eva Rye skriver att hon har aldrig känt sig tvingad, men har också fått smaka på konsekvenserna. Jaså du är förmer än oss andra? Jag kände mig faktiskt tvingad att gå fram den där dagen för en månad sedan, men trodde att jag kunde lösa problemet genom att ta emot välsignelsen i stället.

Jag vill inte låtsas doppa oblaten i den illasmakande sörjan. Man kan lura människor, men Gud ser. Och det är tanken med "sakramentstestet". Det är ju inte en säkert att de som ''"avslöjas" är kvinnoprästmotståndare. Man kan ju vara både kvinnoprästmoståndare och sakramentsförnekare (förekommer inom en del frikyrkor), och då är det riskfritt att bluffa med nattvarden.

Men prästen förstod inte vad tecknet betydde, kön stoppades upp, och skandalen var ett faktum. Jag anklagar inte min för detta (?) fästmö som kanske får stå till svars, utan jag anklagar övertupperna, bl.a Anders Wejryd som har lett profaneringen av nattvarden.

Nej, Dag Sandahl, vi borde verkligen diskutera det informella men högst reella tvånget att delta i det fusk med nattvarden, som breder ut sig under förevändning att visa solidaritet med - speciellt - de alkoholister som gjort det till en självklar rättighet att bli präster fastän de inte klarar jobbet.

Återgå till riktig nattvard. med knäfall vid altarrundeln, riktigt vin i kalken och inget "dopp i grytan". Inför möjlighet för de som inte vill dricka ur gemensam kalk att dricka ur en egen kalk eller avstå helt. Så kan alkohlberoende avstå på ett mer disktret sätt än en stående i en rad med nyfikna blickar på sig.

Det är kris i svenska kyrkan. Den värsta krisen är inte ekonomisk., Den handlar inte ens om äktenskapet. Det är NATTVARDSKRIS! Det värsta som kan hända en kyrka och ett kyrkfolk. Nattvarden är till frälsning eller fördärv, står det i Luthes katekes.

Inget tvång

Bara en liten rättelse till det som Lars F. har relaterat.
Det finns givetvis ingen som har tvingat herr Flemström till någon nattvard i en kyrka i Lunds stift!
Jag hade i alla fall varit väldigt glad om han hade suttit kvar i bänken i stället för att göra en uppvisning, som säkert av fler än av mig uppfattades som en demonstration av att vårt nattvardsfirande i vår församling inte var tillräckligt fint och riktigt för honom.
Dock är det ju glädjande att nattvarden också kan få den innebörden att vi lär att känna varandra. Detta sker alltså inte bara i Linköpings stift ,och av kommentarerna här att döma är kvinnor lika bra på att kränka de kvinnliga prästerna som vissa mansgrisar är!
Jag undrar jag om inte Gud skakar på sitt huvud, och när blev kyrkoordningen Guds ord?

Lind och hans domkapitel

Lind och hans domkapitel har väl inget gjort annat än tabbar och fått på moppen av överklagandenämnde. För något år sedan gick Lind och hans s.k.jurist Landin ut i KT och ondgjorde sig över alla bakslag de fått av överklagandenämnden. Skönt att den gamle nu lägger ner sin stav . Om det inte finns problem skapar Lind och comani sådana. Ta donnan som jurist med sig.

Fruktansvärt upprörande

En biskop eller präst som kollar med människor om deras skäl för att kommunicera eller inte kommunicera och då försöker tvinga dem att göra det ena eller det andra, skulle inte duga i vår församling. Här inser vi att det är mycket viktigt att var och en följer sitt samvete. En parodi på själavård. Obehagligt.
Såg nyheten för några dagar sedan och fann här ett ställe att kommentera den.

Suck

Jaha och suck.

Jag är nog inte ensam om att önska att tant lila och hennes f.d? fästman håller sina affärer för sig själva. Nyhetsvärdet för oss andra är - begränsat.

Blandar bort korten

Jag tror att min kära tant lila blandar bort korten. Det jag skriver om är det INFORMELLA nattvardstvång, som så att säga är inbyggd i den nya nattvardsordningen. Och detta är väl påtagligt när man bryter en förlovning för att fästmannen hellre vill bli välsignad av prästen än LÅTSAS doppa oblanten i den illasmakande vätskan. Så starkt är alltså det sociala trycket i församlingar i Lunds stift. Men jag har ju också sett varianten att kommunikanter noga skakar av vätskan från oblaten.

I min egen hemförsamling kan man välja mellan nattvard och välsignelse i samband med nattvardsfirandet. Och det är riktigt vin i kalken. Tyvärr har vi också s.k. gående nattvard, men mittgången är bredare så att man kan falla på knä med blicken mot altaret sedan man tagit emot kommunionen, utan att stoppa upp kön.

På mitt förslag ska man dessutom pröva utdelning av nattvarden på båda sätten, näfall vid altarrundeln och "gående" nattvard utanför denna. I en annan kyrka har jag varit med om två kalkar, den ena med riktigt vin och den andra med alkoholfritt. Detta under en ekumenisk gudstjänst, där de frikyrkliga blågandisterna fick som de ville, utan att förstöra nattvarden för oss övriga.

Men hela grejen, att visa "solidaritet" med människor som misskött sig så att de har blivit alkoholister, går ju ut på att det ska ske under tvång, att det inte ska finnas något alternativ. Skulle man inte kunna göra ett specialarrangemang för alkoholberoende? Nej, se till att få alkolfritt på krogarna, eller grannfesterna, i stället för att köra denna demonsstrationspolitik mot den kristna tron, som man tydligen gör här och var i Lunds stift!

Återigen

Den kvinnliga präst jag skriver om har många goda sidor. En av de jag uppskattar mest är att hon är en mycket god predikant. Om hon ser sig som ett offer vet jag inte. Jag vet att jag inte ser så på mig själv. Vad jag vet är att detta bara är ett av många exempel och jag tror situationen mer beror på situationen i SvK än på personliga egenskaper hos vare sig henne eller mig. Folk av båda uppfattningarna råkar illa ut och den upprörande sanningen att vi alla är offer för ett maktspel där vi drivs att agera/reagera inom givna ramar istället för att vara Guds fria folk. Oense kan vi ju vara. Det dör inte Kyrkan av. Splittringen är däremot livshotande.

Alkoholfritt på krogen

Vilket ypperligt förslag! För nog måste det vara fler som missbrukar alkohol där än i kyrkan ;-)
Jag tror att det behövs nattvardsundervisning i mängd för att även trogna kyrkobesökare ska förstå nattvardens innebörd. Själv måste jag erkänna att jag är medskyldig till att det alkoholhaltiga nattvardsvinet togs bort, trots åratal av kyrkbänksnötning. Nu har jag fått gedigen undervisning och kan se vad jag ställt till med, men jag har dessvärre inte makten att återställa ordningen. Dessutom har vi en (o)nykter alkoholist som kyrkvärd -kanske kan det vara värt att lida för att inte bringa honom på fall trots allt?

Svårt att förstå?

Elisabet visar som vanligt upp en, till synes, mycket begränsad fattningsförmåga om vad hon läser.
Det min f d fästman och jag tar upp är i allra högsta grad relevant när det gäller nattvardsfirandet. Är det inte nattvarden som diskuteras? Och hur folk känner sig tvungna att ta den?
Eller ska man vara präst eller påstådd jurist för att få yttra sig här?
Själv har jag faktiskt också en gång låtit bli att ta nattvarden, men den gången var det en karl, som jag inte tyckte var värdig att dela ut den:

Du har rätt, tant lila

Jag uttryckte mig onödigt hårt. Det Lars Flemström skriver är intressant att läsa och visar på en stor insikt i nattvardens innebörd.

Ja, Elisabet

det är bra! Jo, det Lars F skriver är mycket intressant och tyder på stor kunnighet.
Men det är ingen lätt match när två personer med så olika inställningar i kyrkliga frågor som vi har blir svårartat förälskade i varandra. Då det blir ibland f d (?), tills frågetecknet försvinner igen! Tills...osv.

Lycka till!

Det förstår jag, tant lila. Lycka till!

Elisabet och andra

Som jag har lärt känna min fästmö tant lila tar hon sin kristna tro på ett mycket, mycket stort allvar. Men just detta att, att hon tar vår gemensamma kristna tro på så stort allvar, ställer ibland till det för henne och för oss.

Nu hade hon klart fel om vad Svk:s bekännelseskrifter och kyrkoordning egentligen säger om nattvarden. Vad den enskilda kyrkomedlemmen tror kan inte på något enkelt sätt inordnas i kategorierna rätt eller fel. Däremot kan påståenden av typ "Står det i kyrkoordningen att...." naturligtvis besvaras med "ja" eller "nej", och svaraar man "ja" så är det svaret rätt eller fel.

Om man frågar Mikael Karlendal, som är en mycket kunnig pingstpastor med teologisk utbildning från universitet vad Svk tror om nattvarden, kan han naturligtvis redogöra för det, men kanske med tillägget: "Med det tror inte jag och därför är jag inte präst utan pingstpastor".

Eftersom det är så många Svk-medlemmar, som har fel om vad Svk tror om nattvarden, gissar jag att de har blivit felinformerade av präster i Svenska kyrkan. De prästerna borde, precis som Mikael Karlendal, ha tagit konsekvenserna av sin tro och blivit pingtstpastsorer i stället. Men i pingströrelsen måste man ändå tro på kristendomens grunder (jungfrufödseln mm) och det är kanske problemet för dessa Svk-präster, att de inte tror på det heller.

Härmed inte sagt att jag tycker att tant lila bör byta kyrkotillhörighet. Hon är inte präst och något bekänneslekrav på lekmän finns inte i Svk. Och hon tar alltså sin kristna tro på mycket stort allvar, och den hör huvudsakligen hemma i Svk. Det gjrode min mormor också, och hon var ständigt rädd att inte vara bra nog i Guds ögon. Att då "anklagas" för att ha "fel tro" kan vara mycket ... rentav skrämmande.

Att tro rätt!

Det Lars F. skriver vittnar om en inställning som jag måste kommentera. Den är alltså generell på många håll.
Jag är naturligtvis glad över att du öppet deklarerar att du accepterar mig, trots att jag inte begriper hur jag ska tro utifrån bekännelseskrifterna och Svenska kyrkans kyrkoordning.
Är det som i grundskolan (jag är utbildad folkhögskollärare, vi är mera ifrågasättande) att saker måste vara absolut RÄTT? Annars kommer rödpennan fram.
Men faktiskt, för mig, och säkert för många, många andra, är dessa mycket mindre än Gud. Gud är, som bekant, alltid större.
Tänk om det är vi, och inte bekännelseskrifterrna som egentligen är RÄTT!
Tack, Elisabet, välgångsönskningar behövs! Puh! Jag är inte van vid riddersmän i mitt liv! Och van att få tänka och tro fritt, men platsar man då i kyrkan?
Grafik  Sök i webbsidan
Grafik  Läs även
Till Nyheterna >>
Spela sudoku
Grafik bloggista

Rosalias Ölandsblogg

IEn bra dag som tog slut alldeles för fort. 

[2012-03-31 16:52]

Adeen anser

Nadal 

[2012-03-25 11:01]

Lotta bloggar

Blåsippor slår ut och kycklingar kläcks… 

[2012-03-20 12:59]

Bloggar
Grafik  annonsutrymme

Kontaktinformation

 
 

Ansvarig utgivare: Gunilla Persson

Kontakta webbredaktionen
 

 Östra Småland och Nyheterna
 Telefon: 0480- 613 00
 Adress: Amerikavägen 1, 393 56 Kalmar
 

Vid utebliven tidning

Prenumerera på

RSS-flöden från ostran.se 

Bild
Information om cookies
Bild